”Contact är inte bara en rymdsaga, utan en modern psalm om nyfikenhetens kraft.”
”Filmen lyckas på ett lättsamt sätt behålla den mysiga och varma känslan man förväntar sig av en julfilm, men ändå visa en ärlig och sårbar bild av en familj som går igenom svåra tider.”
”Påven är död och en ny måste tillsättas av kardinalerna i en, för världen, sluten omröstning: konklaven. /…/ Det är en politisk thriller av högsta kaliber.”
Två kusiner går på en guidad förintelsetur i Jesse Eisenbergs dramakomedi A Real Pain, en film som utforskar underliggande trauman genom humor.
RaMell Ross debutfilm Nickel Boys vinner bästa film på Stockholms filmfestival – och Zara Luna Hjelm recenserar!
Sean Wangs debutfilm tillika coming-of-age-drama Dìdi ”fångar en universell känsla av att växa upp, växa ur och växa till.”
”Visst, vissa scener är i retrospektiv ganska ostiga /…/ Men är det inte precis så en film som denna ska vara? En förbättrad version av verkligheten, vardagskärlek på steroider.”
”Vad lägger de i den norska maten? Psykedeliska droger och enorma mängder kulturpengar?” Vera Atterfors recenserar Norges Oscarskandidat!
”Strul har tydliga inslag av den klassiska snubbel- och klumpeduns-humorn som sken på 80-talet, men presenteras i ett modernare paket som tyvärr saknar det där lilla extra.”
Månadens VHS är i klassisk spökhistorie-anda en berättelse som använder ett monster och en urban myt för att belysa ett samhällsproblem — i det här fallet segregation, rasism och klasskillnader.
”Genom en kombination av gotisk skräck och historiskt drama utforskar del Toro teman om de dolda konsekvenserna av krig. En klassisk spökhistoria, helt enkelt.”
”Han är en okej komiker, men nästintill ett geni på att utnyttja ett polariserat politiskt debattklimat för att tjäna pengar.”
Under hela sommaren recenserar G. V. Rindborg den nya säsongen av House of the Dragon, avsnitt för avsnitt.
”Istället för att förlita sig på lyckliga slut eller konkreta svar, presenterar Kiarostami en mer fördjupad och komplex utforskning av existentiella teman genom att ödmjukt erkänna att han faktiskt inte har några svar överhuvudtaget.”
”Tillsammans lyckas de skapa precis den poppiga, klyschiga sommardröm som Gyllene tider är och förtjänar.”
”Letar man efter förklaringar är det här fel film, man måste svälja premissen och hänga med i svängarna.”
”Just när det kommer till spektakulära storfilmer finns det ändå ett uns av sanning i det, tänker jag. Inte att det var bättre förr. Hurra för utvecklingen. Men kanske att liknande filmer inte görs längre.”
”I stället för Gossip Girl i Jane Austens societet, får vi Svensk Damtidning i en värld där rasismen tynat bort och syntetiska textilier produceras 150 år för tidigt.”
”Det är tonårshysteri och vilsenhet i en smärtsam förpackning.” Vera Atterfors recenserar Sigge Eklunds regidebut!
Dags för Månadens VHS! Paul Dakwar skriver om Capitães de abril – en film om Portugals mest avgörande ögonblick i modern tid.
”Enligt Oksanen är den ryska definitionen av dessa ord ett resultat av Rysslands ändrade historieskrivning av det som bland annat hände under andra världskriget.”
”Fotot håller hela tiden mitt intresse uppe. /…/ Flera gånger är jag på väg att ducka för bollen som till synes flyger ut ur bioduken. Challengers är snygg att titta på.”
”Den här månadens VHS är en av Bollywoods mest kontroversiella filmer, men också en av de mest inflytelserika, då den bidrog till ett kulturellt skifte i diskussionen kring sexualitet och normer.”
”Det allra starkaste i serien måste vara fotot. Varje bild borde hänga i ett galleri.”
Serien erbjuder en träffsäker inblick i 1950-talets minoritetsliv i Istanbul
”Går man in i biografen i tron om att en klassisk politisk thriller väntar kommer man att bli besviken. Det här är en film om journalister i krigszoner, om vad som driver människor att skapa, och det kreativa arbetets börda.”
”Om människan har en själ, så är The Prince of Egypt skapad för att tala till den på ett alldeles unikt sätt”.
Trots en liten snutt på ett par sekunder som enda sparat rörligt material på Boye så får vi här faktiskt se Boye som hon var
”Avatar: The Last Airbender (2024) var menat som en hyllning till sin föregångare, men det framstår som ett sista försök till att tjäna pengar på en älskad franchise.”
”Likt sin föregångare är den ett visuellt och musikaliskt mästerverk – men den har lite svårt med takten”.