När scenkollektivet Rostvit tar sig an Boccaccios 1300-tals verk blir sexualitet och synd till huvudämnen.
När den hypade regissören Yael Ronen tar med sig sanningsbegreppet till Dramatens stora scen ser Alice Berg Jansson en övertydlig föreställning som snålar med tolkningsutrymme åt sin publik.
Stadsteatern räknar ner till valdagen med den Based on a true kommunalpolitisk storyn Alingsåschatten. Ginbarer, sexhån och svingande från kristallkronor utlovas.
Klara Kirk har sett en true-crime-föreställning där den finlandssvenska teatergruppen Blaue Frau med hjälp av PowerPoint och neongröna pennor löser en av feminismens största gåtor.
När Creators Society placerar vittnesmål om migrationspolitik på scen rörs Valdemar Tegeström Wolgers till tårar och påminns om teaterns viktiga roll i dagens uppsnurrade debattklimat.
När scenkollektivet Autodramatik bjuder in till fest är det med 90-talets ironiska tidevarv som soundtrack.
När stadsteatern ger sig på Moliére saknar komedin både rytm och relevans.
Även om nyuppsättningen av Jean Austens verk inte är för den som vurmar för välskriven dramatik så bjuder den på Marie Lousie Ekmanska kvaliteter.
Frigruppen Teater Östfronten hänför Christine Gandal med sin svängiga musikal om ekonomen Milton Friedman.
Alice Berg Jansson applåderar Lilja Fredrikssons fysiska monolog på Teater Brunnsgatan4 som sträcker sig från tillvaron i livmodern till de sista andetagen.
När Stockholm Stadsteaters parkteater sjösätter årets flaggskepp blir satiren stundtals så diffus att det råder osäkerhet om vem man svingar mot.
När Lena Anderssons prisbelönta roman kliver upp på Uppsala Stadsteater gör den det med egna ben. Alice Berg Jansson har sett en pjäs som benar i de bottenlösa frågorna om vad det innebär att vara människa.
Teater Fatals tvångsmässiga tjejsyndrom undersöks grundligt av Hedda Sonnegård.
När Gerturd Larssons pjäs ”Mecenatens återkomst” når Dalateatern slås Matilda Blomquist över hur rolig kulturkampen kan vara.
Mellanrummet mellan liv och död tänjs då en gammal kinakrog vid Göteborgs hamn agerar spelplats åt den nyskrivna pjäsen Ship Song. Agnes Kovács Modin har sett ett melankoliskt utforskande om att lämna.
Med såväl storslagna som minimalistiska uttryck har tre internationella scenverk satt fingret på den globala världsordningens brytningstid. Klara Kirk har sett riksteaterns festival REACT.
Hur intern kan egentligen en teaterföreställning få vara? I Svensk Humor på Teater Brunnsgatan 4 blir Filip Lindgren frågande över vem Elis Monteverde Burrau egentligen är?
100 år efter sin död har den litterära tungviktaren Ellen Key återuppstått på Tensta Konsthall. Afaf Mohamed har sett en timmes föreställning präglad av passion och musik.
Med sex, skönhet och kaos som huvudingredienser får Kulturhuset Stadsteaterns ”Fröken Julie” Strindbergs obehag att lämpa sig väl för 2026.
Stark igenkänning utlovas för alla som nån gång slitit i serviceyrken. Axel Jondelius har sett en välkomponerad humorshow av malmö-frigruppen Teater Tigerlilja.
Ingen går fri när den vita cismannen, tillika Ibsens Torvald, går loss mot sin samtid.
Filip Lindgren häpnar över en oengagerad text, men anar himlaharpan när regin får ta ut svängarna i ”I lodjurets timma” på Aliasteatern.
Den malmöbaserade frigruppen Teater Plan A lyckas balansera humor och allvar i Struken, en pjäs om teaterhögskolans antagningsprocess. Axel Jondelius har sett en föreställning som omfamnar något igenkännbart för alla som någon gång kämpat efter en dröm.
När ett av science fiction-litteraturens största verk tolkas på Dramatens lilla scen brister text, spel och regi till ett för Matilda Blomquist sällan skådat haveri.
När Hjärter fem intar Bonniers konsthall imponeras Isabel Dahlgren över frigruppens växelverkan mellan komik och obehag.
Kokko-dans och familjekaos när Martina Montelius text omtolkas på Backa Teater. Agnes Kovács Modin har sett en stimmig men sevärd föreställning.
Mer yta än substans då ”Cullberg, Exposure” får nypremiär på Stockholm Stadsteater. Alice Berg Jansson har sett en föreställning som inte väjer undan för det explicita.
När den norske dramatikern Monica Isakstuens drama får Sverigepremiär på Göteborgs Stadsteater så hänförs Klara Kirk av en iscensättning som med enkla medel når bortom klichéerna.


