Recensioner

Den Stockholmsbaserade frigruppen Teater Hets vill locka publik som vanligtvis inte går på teater, med Under bron som spelplats utforskar de gränserna för det

Med lekfullhet, musikalitet och nära kontakt med publiken lyckas Jesperspexets massiva ensemble få de grekiska myterna att leva.

Med hejarklackar, sångare på löpband och en kontrabasist som gör sit ups bjuder Dansens Hus på ett batteri av energi värdig att konkurrera med de olympiska spelen.

Frigruppen Banditsagor återvänder till Inkonst för en pjäs om artificiell intelligens, mekanisk distans och mänsklig sårbarhet.

När Dramageddon tar sig an Anne Carsons pjäs om falskhet och äkthet applåderar Klara Kirk en uppsättning som får illusionens moln att lyfta.

Spänningen är stor när Milo Raus rage får sin urpremiär på Dramaten. Alice Berg Jansson har sett en suggestiv föreställning som gör av Bergman och för tankarna till filmmediet.

Kärleksbegreppet glider Axel Jondelius ur händerna när Ivan Vyrypeavs poetiska text kommer till liv på Malmö Stadsteater.

Fem sambos gör upp mot en maktfullkomlig despot när Göteborgskollektivet Teater Tunga har premiär för Sanering.

Trots att Helena Bergström briljerar som bokkastande mor har Filip Lindgren svårt att köpa traumadumpningen på Dramatens Lilla scen.

I den andra delen av Folkteaterns exposé över kvinnans faser ställs fokus på döden. En intim upplevelse enligt Agnes Kovács Modin.

Med en stjärnspäckad ensemble lyckas Göta Lejon med konststycket att göra dålig teater bra. Christine frågar sig dock om alla grepp verkligen är nödvändiga för att föreställningen ska uppfylla sitt syfte – att få publiken att skratta.

Powerpoint-projektioner, kärlekstungor och guidade museibesök när Göteborgs stadsteater bjuder in till Shakespeare-dvala.

Årets sågning och bidrag till Sveriges kulturkanon – Här är några av KULT magasins mest uppmärksammade recensioner från 2025.

Döläcker estetik och en ombearbetning av texten som lyckas med konststycket att vara såväl samtidsaktuell som seriös då Rostvit spelar Midsommarnattsdröm på Orionteatern.

När H.C, Andersens klassiska saga intar Dalarnas länsteater når man sin unga målgrupp på bekostnad av engagemang från de äldre.

Var går egentligen gränsen mellan teater, performance och live-dokumentär?

När Märta Tikkanens poesi intar Malmö Stadsteater är det kärleksrelationen som sätts i fokus med all svek och destruktivitet som det innebär.

Filip Lindgren vill reklamera en vara, dansföreställningen Das Kapital.

När genusvetaren Olle Mårtens sätter upp pjäsen Toxic på Stadsteaterns fria scen blir det klaustrofobiskt och imponerande träffsäkert.

I Martina Montelius senaste föreställning axlar Ia Langhammer rollen som såväl Parisa Liljestrand som Allan Edwall – och det med bravur.

”Det blir en rättegång riktad mot alla oss i publiken, och hela det manliga könet av igår och imorgon.”

När den Malmöbaserade frigruppen Teaterrepubliken sätter upp ”The Decline of Serial Killers since 1989” lyser såväl skådesparinsatserna som samhällskritiken.

Baletternas balett är tillbaka på Kungliga Operan, och även om slutet är allt annat än Barbie imponerar solonumren i Nurejevs koreografi.

Med skottsäker väst och filosofiska citat lyckas Göteborgsbaserade Teater Nu förvandra Gamlestaden till en arena för samhällets förfall.

När den fransk-algeriske koreografen Hervé Koubi gästar Dansens Hus blir resultatet imponerande men en aningen känslofattigt

När den fiktiva frigruppen ”Limhams Scengångare” intar Malmö Stadsteater blir Dickens klassiker mest till ett utdraget internskämt

Ada Berger ger Roland Paulsens sociologiska teori kropp – något som får lyckat resultat.

I scenkollektivet Hjärter Fems kvinnliga omtolkning av Becketts ”I väntan på Godot” bjuds det på såväl dekonstruering som pladder.