”Det är en sökande Tove som ständigt kommer med nya skildringar av sin barndom och en öppen inbjudan till en skrivprocess man noggrant följer.”
”Alla ungdomsböcker riktade till tjejer under vår uppväxt handlade om hästar, ingen av dem handlade om lesbiskhet.”
”Men det är också en dynamik som väcker tankar om debatten gällande “navelskåderi” i litteraturen, det vill säga berättelsen utifrån ett självcentrerat jag.”
”Poeten Oksana Vasiakinas självbiografiska roman Sår […] är en poetik som utgår från lesbiskheten, minnet och det skrivande kvinnliga subjektet.”
”I skrivkrampens skruvstäd tvingar Skrivarguden Wolff att göra ett tvärt avbrott i sitt arbete och istället hänge sig helt åt sina nattliga drömmar.”
”Det känns som att det borde vara omöjligt att ta sig an ett så stort och svårinkapslat ämne som döden. Men vem kan om inte vi?”
”Donald Trump vann presidentvalet, skämtade min kompis tidigare i veckan, som en välgrundad men missriktad reaktion på det inkvoterade Nobelpriset i litteratur 2024.”
Rolan Jusupov frågar sig hur den klassiska bedragaren Tom Ripley skulle klara sig idag, när vår personliga information är mer tillgänglig än någonsin?
”Romanen, som ursprungligen gavs ut i nio volymer mellan 1760 och 1767, går ut på att Tristram försöker skriva sin självbiografi. Problemet? Han är fullständigt oförmögen att undvika stickspår.”
”Johannes och du är en plädering för den ganska banala idén att kärleken inte bara finns, utan även är möjlig för dem som vågar.”
En minimalistisk och färgglad återkomst för Liv Strömquist i nya seriealbumet Pythian Pratar – en bok som går att beskriva som en självhjälpsguide mot självhjälp.
”Det är svårt att inte kommentera romanen i ljuset av det senaste året. Det går inte att låtsas som att detta bara är en fiktiv berättelse utan en relation till verkligheten.”
”Romanen riktar en kritik mot den moderna människan, som lever sitt liv i ständig förväntan på framtiden – alltid i nästa jobb, nästa helg, nästa relation.”
Det är svårt att översätta ett verk som är så rotat i den engelska kulturen och språket som Dorian Grays porträtt. Bakhålls nyöversättning bryter dock ny mark bara genom att finnas, skriver Smilla Sundén Pettersson.
”DN-journalisten Martin Gelins avskedsbrev till USA, essäboken Imorgon är jag långt härifrån, balanserar därmed på en fin tråd. I boken flätar han ihop omarbetade reportage, intervjuer och kulturkrönikor – alla med en samhällskritisk udd – för att försöka teckna ett fragment av en större helhet.”
Simone Westblom har läst Lars Noréns sista verk En liten roman och drabbas av den litterära gestaltningen av det verkliga livsödet bakom berättelsen.
Med teoremet som vägvisare tar Ravanis med läsaren på berättelsen om en av världens mest betydelsefulla matematiker.
”Det är som att boken inleds med det värsta som inte får hända, för att sedan lämna läsaren i ett tombolahjul av poetiska öden.”
”Att slå upp Sara Stridsbergs nya roman Farväl till Panic Beach är att kliva rakt in i den drömska och melodramatiska värld som är så typisk för Stridsbergs prosa. Det är en text som är poetisk, vemodig och genomgående ängslig”
”Den första boken är en svindlande kärlekshistoria om hur kärlek kan bryta den vardagliga ordningen och skapa en ny verklighet. Där makt inte bara handlar om dominans eller underkastelse, utan snarare om möjligheten att påverka varandras liv. ”
”Man läser Céline för hans språk, eller snarare hans tilltal. Trots att nästan ingenting händer i romanen, och det som väl händer inte kan förklaras, blir berättelsen en bladvändare av vitaliteten i Célines nästan talade monologer. Det rasande och elegant distanserade tilltalet är en kraft för sig.”
”Mammans röst i hennes egen, som ett hårstrå man vill dra ut ur strupen.”
”Det är åttiotal i Provence och över en liten by i en dalgång har ett mörker dragit in. Välbärgade unga börjar stjäla pengar av sina föräldrar och slita ut bilstereos.”
”Berättelsen om Indiens och Pakistans självständighet är alltid en fotnot till andra postkoloniala berättelser.”
”Kuangs samtidsskildring fångar förläggarnas girighet, en tom woke-kultur som egentligen inte bryr sig om antirasism och bristen på meningsfull förändring inom kulturvärlden.”
”Här skildras möten med älskare, makar och nära vänner, i sängar och på uteserveringar, samtidigt som hon forslas mellan inläggningar och elchocksbehandlingar på mentalsjukhus.”
”Kroppen är välskriven och medryckande, det märks att Jon Lindsay kan sin dramaturgi.”
Paul Auster har ingenting att ångra, och han kommer att bli ihågkommen, men inte för Baumgartner.
”Och hela tiden utsöndras livet för att nå en beskrivning av just livet.”
”Brechts sympatier ligger hos folket, medan makthavare på alla sidor, både axelmakterna och de allierade, Hitler och Churchill fördöms och blir till satir.”