Betyg på kultursidor: en hjälp för folket eller ett hot mot finkulturen? Olivia Karlsson Lexberg ger sig in i plusbetygsdebatten.
Rolan Jusupov frågar sig hur den klassiska bedragaren Tom Ripley skulle klara sig idag, när vår personliga information är mer tillgänglig än någonsin?
”Mitt försommarjag vill följa efter henne, slänga mig på mina bara knän på torget, imitera jesusstatyn därute, dö för att hon ska glömma mina synder”
”Trams är hemligheten / Ordning är handfängsel”
Soft girl-trenden väcker både suckar och frågor. Men kan fenomenet faktiskt vara en motvikt till pressen på unga kvinnor?
Vad är egentligen kopplingen mellan Donald Trump och Elon Musk? Klara Larsson förklarar.
”Övergångstiden är oändlig men samtidigt över på en sekund. Jag cyklar förbi den, genom den och jag hinner inte med, den springer ifrån mig”
Ett USA där presidenten kan styra utan begränsningar, skyddad från rättsliga konsekvenser? Klara Larsson skriver om Trump-kampanjens Project 2025.
Simone Westblom har läst Lars Noréns sista verk En liten roman och drabbas av den litterära gestaltningen av det verkliga livsödet bakom berättelsen.
”Illegala aliens” äter hundar i Ohio, Kamala Harris är marxist och världens ledare skrattar åt Donald Trump. Klara Larsson dyker in i den första (och sista) valdebatten.
Klara Larsson är en skribent från Göteborg, med fokus på amerikansk politik. Hennes kolumn ”I valet och kvalet” publiceras varannan vecka inför valet i USA den 5 november.
I den första delen av Klara Larssons kolumn ”I valet och kvalet” reder hon ut vem Kamala Harris vicepresidentkandidat Tim Walz egentligen är.
”Du är rädd för att förlora / mot ett vingslag från en fjäril.”
”jag målar upp dig / som en profet / tills jag ska bli ensam”
”tuffa på. havet är stort och vi har långt att färdas. flyt lättsinnigt. sjunk långsint. hundraåtta grader celsius.”
”Ödlorna fortsatte dricka gin och vejpa och jag släckte lampan igen för jag blev lite ångestfylld av deras ansikten, jag vill liksom inte råka kränka dem genom att stirra på de smala näsborrarna och kalejdoskopögonen.”
”Hon brukade säga att hon aldrig skulle tröttna på mitt ansikte. Men det verkar inte stämma för hon tittar inte på mig längre.”
”Mönstren är i ordning. Kaffet är varmt. Första snusen kändes bra”
”Trots att det var tidigt och de inte hunnit servera så många gäster var borden belamrade. Koppar med läppstiftsavtryck. Blöta näsdukar. Oanvända servetter. Märkligt, tänkte han, att en människa kan lämna så mycket efter sig.”
”På biblioteket har besökarna börjat / riva sidorna ur böckerna / medan personalen höjer volymen i sina AirPods / och scrollar bland inläggen på Facebook”
”Du kysser mig innan jag druckit ur glaset och runt oss är alla i rörelse hela tiden”
”mest av allt hatar jag träden / hur de obrytt / sveper med sina grenar i vinden / hur barken knakar av livstecken”
”Det är varje vaken sekund och sipprar in i sömnen som sandkorn i ett timglas. Det är att vakna med hjärtat i halsgropen och rummet tömt på luft”
”Ännu leder vägen ingenstans men snart ska den ha ett mål”
Serien erbjuder en träffsäker inblick i 1950-talets minoritetsliv i Istanbul
”Spegelblank och lugn, en Valborgsmässoafton som går mot maj”
”Genom att röra sig i vissa kretsar, dejta en del killar och bara socialisera sig i det offentliga rummet kan en stöta på […] killar som plötsligt upptäcker sitt politiska engagemang och idoliserar gamla kommunister.”
”Alla älskar Palme. Men min kvalificerade gissning är att det ligger något alldeles speciellt i den nyvuxna killens relation till honom.”
”Aversionen mot det konventionella berättandet återkommer flera gånger i Dialog, en bok som formmässigt tar sig uttryck som ett samtal mellan två namnlösa vänner.”
”Det är han och jag nu. En stranddag som planerats i förväg utan spontanitet.”
”Är det inte den vuxna kvinnans privilegium att få gråta över tandborstar?”
”Det är en berättelse som sträcker sig över generationer, in i glömskan. Tur är väl det, tycker någon, att den som känt mest minns minst.”
”Stanna lite till, vi behöver inte säga någonting, en söndagsmorgon, stanna lite till.”
Jag avslutade det som påbörjats. Ingen avslutade något för mig. Det fanns så många kvar som skulle dö, och ändå blev det aldrig min tur
”Tanken var att bli kvantfysiker, tills han upptäckte kulturen och gjorde en helomvändning”
”När de kilar av scen är det en urladdning som vilar på Pusterviks dansgolv”
”Jag vårdar alltså finns jag. Finns nåt egenvärde. Eget värde. Ens.”
”det är det Vilda som vill ut”
Om nu svensk kultur är svårtillgänglig, varför satsade regeringen då en miljard mindre på kultur i 2023 års regeringsbudget jämfört med tidigare år?
”Kommer handla yogurt, limpa, pålägg, frukt sockerflingor, honungsnötter fryst paj, gorbys, billys pan pizza nudlar ägg mjölk så du har”
”Det var november och jag hade på mig gympaskor för vem bryr sig om kyla när mamma inte längre påminner dig om att du fryser”
”Ägget verkade stirra på mig”
”Snälla, analysera mig inte”
”Sofia var en som alltid kom undan, hade sett till att konstant ha en lämplig avledningsmanöver i skjortärmen.”
”Jag skopar sand över min kropp, drar sarongen över ansiktet, gosar ner rumpan i det fuktiga underlaget och väntar på skymningen”
Kommunikation, kommunikation, kommunikation. Det eviga relationsmantrat.
”Ville säga att jag tyckte de var vackra. Jag ville. Ta lite i deras hår och minnas någon annan”