Hustvedts sorg liknar både dagboken och drömmen. Förfluten tid, framtid och otid blandas samman. Samtidigt är berättelsen, lik drömmen, full av luckor.

Det som framför allt utmärker Sønderlands konst är hur hon skapar en egen värld som bygger på äldre berättelser och traditioner, men som omformas till något mer instabilt.

Lekfullheten präglar hela diktsamlingen: den sprudlar över sidorna och framträder såväl i språkbehandlingen som i själva diktens kärna.

Rebecka Bjuremalm undersöker om den den rykande pappersmuggen – dagens symbol för vardagligt slöseri – i själva verket kan vara ett uttryck för en större längtan.

Ny musik från mars utvald av KULTs musikredaktion.

I scenkonstredaktionens gemensamma påskägg hittar ni läckerbitar som allas vår manic pixie dream girl Kristina Lugn, cirkuskonster i Göteborg och tips till kulturnatten i Stockholm!

Sexistential ger väldigt mycket kropp i en tid som suktar efter själ.

40- möter 80-tal på Kungliga Operan då deras balettkompani tolkar Serge Lifar och William Forsythes verk – tekniskt briljant men inte så mycket mer.

En mellanmjölks-version av Ibsens Ett Dockhem som misslyckas att förvalta sin egen potential – Matilda Blomquist har sett ”Handbok för husmödrar” på Dalateatern.

Det säger onekligen något om vår samtid att den här trenden dyker upp efter att vi så länge har levt med sociala medier och den chimär till perfekt yta som visas upp där.

Ju mer det ser ut som att de försöker, desto mer avtändande blir det.