Dadgostar skämmer ut sig när hon lajvar ung
Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar testar viral trend för att nå unga. Ett mindre lyckat experiment, skriver Rebecka Bjuremalm.
Nooshi Dadgostar har lagt upp en TikTok där hon försöker haka på den virala “Tyvärr älskar jag”-trenden (där man radar upp saker man egentligen inte borde gilla). Tanken är tydlig: att visa att man hänger med, och att man kan tala samma språk som Gen Z. Men när en partiledare approprierar en enskild trend, och dessutom gör det utan den ironiska distans som plattformen kräver, påminner det tyvärr mest om föräldern som plötsligt börjar använda sina barns slanguttryck.
Svenska politiker har gång på gång försökt bygga personliga varumärken genom att låna drag från influencerkulturen. Annie Lööf började vlogga inför valet 2022, i ett försök att visa vardagen bakom kulisserna. Magdalena Andersson byggde sitt personliga varumärke kring rollen som “Magda” under valrörelsen 2022, trygg och vardaglig snarare än ideologiskt utpräglad. Ebba Busch har kanske gått längst av alla. Hon har kallats “politikerinfluencer” och använder sociala medier för att sätta sitt eget varumärke i centrum, ibland på bekostnad av sakpolitiken. Som Aftonbladet konstaterade: “Busch kan bli influencer när opinionen sviker”. Samtidigt som Busch följarantal på Instagram skjuter i höjden så backar partiet.
I svensk kontext framstår politikers försök att bygga influencerprofiler snarare som missriktade och lite förvirrade. Sverige har inte har samma tradition av personkulter inom politik som i till exempel USA, där presidentval ofta är rena popularitetstävlingar och en individ kan bära ett helt partis öde. Svenska politiker skaffar TikTok för att visa på populärkulturell fingertoppskänsla, men fastnar ofta i översättningen. Att reproducera en trend (som redan börjar bli gammal), dessutom på ett ganska platt och förutsägbart sätt, är knappast att bygga förtroende för sitt parti eller sin politik. Möjligen kan det öka antalet sökträffar för den enskilde politikern.
”När Dadgostar går in i trenden på fullt allvar blir det mer pinsamt än övertygande.”
Visst kan det fungera ibland, men då krävs en annan ton. När prästen i de virala “Slay”-klippen, senast inför kyrkovalet, rullar ut ett uttömmande Gen Z-manus går det viralt just för att han är “fel” person i sammanhanget. Dessutom finns en tydlig förankring i kyrkans verksamhet, snarare än att klippen handlar om prästen själv. I grunden tar kommunikationssatsningen fasta på en underliggande trend: Gen Z:s ökande nyfikenhet på religion som ett uttryck för meningssökande.
När Dadgostar går in i trenden på fullt allvar blir det mer pinsamt än övertygande. Det rimmar helt enkelt inte med hennes person eller tidigare kommunikation. Och det jackar framförallt inte heller in i någon underliggande insikt om vad unga bryr sig om. Tvärtom: Gen Z vill lämna Brain Rot bakom sig och drömmer om ett liv offline. Let’s be clear: en framgångsrik målgruppsstrategi riktad mot unga väljare är inte att ta exakt det senaste Isa Östling lagt ut på TikTok (Tyvärr älskar jag) eller Flora Wiström gästat SVT Morgonstudion om (Tjejnyår) och insert: partiledare.
En användare på X kommenterade Dadgostars TikTok såhär: “Det sjuka är att det förmodligen går hem hos hennes målgrupp.” Låt oss konstatera att användaren av sin X-bio att döma, inte verkar tillhöra segmentet unga väljare. Och kanske säger kommentaren mer om klyftan mellan generationerna, än om missen i Dadgostars strategi.
