Ett skepp kommer lastat
ett skepp kommer lastat med flingsalt och sprit
födelsedagen blir bortglömd
flickan som sprungit i bokstavsklorit
skar sig på blombladens dofter
citrusrefrängen har nyss nått sitt slut
liken som lyssnade gråter
vätskan som spilldes på tonernas krut
dricks av en man utan ånger
såren han öppnar ska blotta en knut
knuten i terpentinorgeln
tändstickor gömda i plåsterpaket av
doktorn som tänder på sorger
ett skepp kommer lastat med kärleksavfall
ett skepp kommer lastat med liljor
ett kött kommer lastat med sjukdom och kris
fotoalbumen är fyllda
bilderna skildrar en kropp som precis
splittrats på ungdomens fylla
blodet bedras när hon rider en karl
karlen som sagt något vackert
efteråt kläs hon i vit penjoar
med näktergalsskriket i halsen
kraniets väggar har smyckats med tid
av gåshud vid åsyn av monster
flickan som naken poserat på bild
finnes i hårddisk och kloster
ett kött kommer lastas med nervsammanbrott
ett kött kommer lastat med ångest
en själ kommer lastad med lovord och spik
vid årsskiftet släppte hon sargen
sinnet har lagt sig på sned vid en vik
gäddorna tror det är alger
flickan som red är nu mest i sin barm
i sällskap av mitski och lana
torkade blommor i kraniets karm
lamslagna minnen av dagar
psykodynamiska samtal tar vid
stunder hon gömt i sitt inre
blottas av mannen, hon tänker att vi
skulle ha matchat på tinder
en själ kommer lastad med pyroteknik
en själ kommer lastad med hinder
Text: Alva Rosengren
