I Stolthet och Fördom öppnas dockskåpet till en privat sfär
“Den är stark, den här trenden, med teater utan någon pjäs.” skrev Jonas Gardell i en uppmärksammad debattartikel i våras. Trenden går in i en andra andning när Amanda Apetrea, Nadja Hjorton och Lisen Rosells fria och förrädiska tolkning av Stolthet och Fördom gör nypremiär på Turteatern. I likhet med teatergruppens tidigare uppsättningar Fäbodjäntan på Dramaten och Grottbjörnens Folk på Turteatern präglas föreställning av skruvade sexlekar där kostym, scenografi och ljuddesign får lika stort utrymme som skådespelarnas djuriska fysikalitet. Resultatet blir ett mellanting av en konstinstallation och ett performanceverk, snarare än konventionell teater.
Texten från vilken föreställningen har lånat sin titel lyser med sin frånvaro. Istället ligger fokus på atmosfären i Jane Austens universum. Skådespelarna Amanda Apetrea och Lisen Rosell huserar likt dockor i ett gigantiskt tittskåp, utsökt inrett med nyklassicistiska möbler, pastorala tapeter och blomsterarrangemang. Bakom ett fönsterglas med pärlande kondens tronar de som riktiga herrskapsdamer. De dricker te, skriver korrespondens och röker pipa till ljudet av smattrande regn, klämtande kyrkklockor och bräkande får (ljuddesign: Jenni Godoy).
Det faktum att Chrisander Bruns scenografi materialiserar den fjärde väggen ger upphov till en kittlande upplevelse av att olovligen titta in i karaktärernas privata sfär. Jag slås av att fangirlfenomenet, inte minst när det gäller Austenfans, har en voyeuristisk kärna. För nutidsmänniskan ligger tjusningen med att läsa Austen – eller med att titta på filmatiseringarna eller med att pilgrimsvandra till trakterna där berättelserna har sitt ursprung – i att betrakta ett alternativt universum. Det är just den vida eftertraktade atmosfären i Austens litterära värld som tilldelas huvudrollen i den aktuella teaterföreställningen.
Den första aktens compilation av skira bomullsklänningar, ångande te och rispande fjäderpennor är tålamodsprövande lågmäld. Som på Skansen får publiken följa skådespelarna när de utför tidsenliga vardagssysslor i realtid. Jag håller med Gardell – det här kan knappast klassas som teater! Istället framstår regikonceptet som en hypotesprövning: har den överromantiserade atmosfären från Austens verk en starkare dragningskraft än det ikoniska kärleksdramat mellan Elizabeth Bennet och Mr Darcy? Svaret blir nej. De dimbeslöjade hederna och nyklassicistiska sällskapsrummen som väcks till liv på scen är inte tillräckligt trollbindande i frånvaro av Austens karaktärer och mästerliga dramaturgiska båge.
Men efter 15 minuters stiltje bryter stormen ut. Karaktärerna lämnar regencyerans återhållsamma sociala koder därhän, till förmån för att teabagga tekoppar med pattarna, pissa i sällskapsrummet och sväva ut i erotiska rollspel. Den dockskåpssöta scenografin i kontrast med de barbröstade protagonisterna som vägrar allt vad civiliserad kvinnlighet heter, ger de bisarra scenbilderna Marie-Louise Ekmanska kvaliteter.
I rasande fart checkar föreställningen av punkt efter punkt från min ick-lista över svenska teatertrender. Be careful what you wish for är ett vedertaget uttryck, men Stolthet och Fördom får mig att inse att var försiktig med vad du betackar dig för är en minst lika relevant förmaning. Perukerna, pattarna och pisset till trots, har föreställningen ett hypnotiskt grepp om mig. Skådespelarnas barnsliga entusiasm och intensiteten i deras fysiska gestaltning är medryckande till den grad att jag vill storma scenen och kasta mig in i leken tillsammans med dem.
Jag känner mig dock förpliktigad att utfärda en fet Gardell-varning: Turteaterns Stolthet och Fördom är inte en lämplig föreställning för dig som vurmar för välskriven dramatik. Men för mig blir detta sceniska inferno av tuttar och bajs ett välbehövligt andrum i anspänningen inför riksdagsvalet. Föreställningen skiter inte bara ner Jane Austens universum, utan framförallt den kvinnliga könsrollen. Det torde vara ljuv underhållning, inte bara för avdankade fjärde-vågen-feminister som jag själv, utan för alla som surnat på tradwife-trenden.
Stolthet och fördom spelar på Turteatern till 29:e augusti

