All of it – Dansant monolog om livets gång
Monologen All of it, skriven av Alistair McDowall, innebär i Brunnsgatans version inte bara en gestaltning via repliker och agerande, utan också via koreografi. Regin står Nina Rudawski för, tillsammans med koreograf Björn Säfsten, och Lilja Fredrikson svarar för idé, koncept och utförande.
Genom en väv av ord beskrivs ett helt liv: från tillvaron i livmodern till de sista andetagen och medvetandets upplösning. Precisionen av de rörelser, repliker och uttryck som alla sker parallellt av Fredriksson är imponerande och försätter publiken i förundran. Koreografin är till största del ej beskrivande eller mimetisk. Istället för att visa med rörelser ordens innebörd verkar koreografin snarare som en kontrast och bakgrund till orden att landa i. Jag upplever koreografin som en inbjudan till förståelse via fantasin och uppmanar publiken till eget föreställande.
I källaren på Brunnsgatan 4 är scenrummet enkelt, svarta väggar och kulört golv. Förutom aktören på scen finns en pall som tycks höra hemma i en operationssal. För mig blir det nästan obekvämt att titta på hur sittbenen möter den kalla, sterila pallen. Förutom denna detalj använder sig föreställning av få taktila element; det är i orden och rörelserna som verket uppstår.
Sammanfogningen av monologens repliker och koreografi kan vid första anblick kännas omöjlig, som att klappa sig på magen och klia sig på huvudet samtidigt. Men på scen är resultatet allt annat än stolpigt. Det är sömlöst. Livet levs och pågår genom ord som är beskrivande, reflekterande och djupt igenkännbara. Genom människans liv följer vi inte bara henne, utan också hur världen omkring känns, reagerar och förändras; både inifrån och utifrån. Allt byggt på essentiella kroppsliga och intellektuella iakttagelser, gestaltade genom både ord och rörelse.
En sekvens som särskilt fastnade var beskrivningen av hur man som barn upplevde att alla hem hade en specifik lukt; en lukt som de som bodde där såklart själva inte kunde känna. Det är en iakttagelse som träffar mitt i prick: en upplevelse och detalj man aldrig formulerat, men som känns omedelbart sann.
Tempot är högt, både i orden, rörelserna, och i tiden. Ett liv i snabbspolning av dess detaljer. Som publik hinner man med det snabba tempot tack vare att detaljerna lyckas påminna, eller få oss att föreställa, det levda eller kommande livet. Det är just detaljerna, ord och situationer som lyckas med detta, något som de stora dragen av ett liv skulle ha svårt att fånga på samma smakfulla sätt.
Föreställningen kan enklast beskrivas som en sammanfogning av en skådespelares förmåga att bära en monolog och en dansares att bjuda in till föreställande genom rörelse; de förklarar ej narrativet, utan skapar en atmosfär att uppleva det genom. Inget av vardera är enkelt, och definitivt inte i kombination. Men i denna iscensättning blir monologen verkligen levande, tack vare Lilja Fredriksons närmast övermänskliga scenkonstnärliga skicklighet och förmåga.
Bravo.
All of it spelades på Brunnsgatan 4 den 11 juni
