Sommarens film och tv 2026
Ja vi vet, sommaren tenderar att erbjuda ett lite skralare utbud av spännande filmpremiärer. För den som vill skydda sig från solen finns dock all anledning att söka sig in i biograferna. Sommaren bjuder bland annat på skräck, barndomsnostalgi i form av Toy Story 5, Christopher Nolans storsatsning The Odyssey (blir det möjligen hans första flopp?) – och så ett gäng tv-serier förstås.
6 juni: Disclosure Day – Bio
Steven Spielberg har doppat tårna i nästan varenda genre som finns – och han briljerar varje gång. Men enligt mig är det i skräck, äventyr och sci-fi som han hör hemma. Därför är jag särskilt förväntansfull inför Disclosure Day, där han går tillbaka till sina rötter och återigen utforskar närkontakt med utomjordingar. Vad filmen handlar om utöver det är ännu inte riktigt avslöjat, men om Spielberg följer samma mönster som sina tidigare sci-fi-projekt kan vi säkerligen förvänta oss en nutida samhällsskildring på en global nivå, men med ett hoppfullt crescendo. I rollerna ser vi bland andra Emily Blunt, Josh O’Connor och Colman Domingo.
Paul Dakwar
26 juni: Jackass: Best and Last – Bio
Jag vet inte om det här är en film som förtjänar uppmärksamheten, men det är onekligen en påminnelse om hur galna realityserier i början på 2000-talet var. Vi gillade den gränslösa förnedringen och underhållningsvåldet som dominerade tv-kulturen, något som minst sagt skulle vara omöjligt att producera idag. Det skulle vara rått, ocensurerat, kompromisslöst och jävligt grabbigt – exakt det Jackass levererade mellan musikvideor på MTV. En alt-right pipeline before alt-right pipelines. Länge trodde jag att franchisen var död, men i sommar återuppstår den med en femte och sista film. Tillbaka är stuntarna Johnny Knoxville, Steve-O och Christ Pontius. Skejtaren och flickfavoriten Bam Margera verkar dock bara vara med i ett gammalt klipp efter att ha sparkats från produktionen av Jackass Forever (2022). Den nya filmen blandar nya stunts och arkivmaterial från de senaste 25 åren, en del som aldrig visats förut. Det som kanske lockar mest är att se hur dessa män lever 2026 – att de faktiskt fortfarande är vid liv. Millennieskiftets första decennium was not for the weak.
Zara Luna Hjelm
17 juli: The Odyssey – Bio
Att det redan är dags för en ny Nolan-film? När nyheten kom ut julen 2024 var jag otroligt glad. En av mina favoritregissörer skulle ge sig på Odysséen. Det skulle aldrig kunna gå fel. Sedan dess har kontroversen kring filmen växt. För varje trailer och scen som lagts ut har hatet flödat från alla håll. Både fascisthögern och den identitetspolitiska vänstern har gått samman i sin kritik av castingen. Den ena tycker inte att man ska ha en mörkhyad person, den andra tycker inte att det är autentiskt tillräckligt många “greker”. Låt mig påminna om att vi talar om en nästan tre tusen år gammal myt.
Att det ser ut som grå, AI-genererad smörja, både gällande färg och kostym, kan jag dock hålla med om. Det är en myt, och till viss del riskerar ambitionen att visa autentiska bronsåldersrustningar att driva den historiska noggrannheten för långt. Och visst hade det varit trevligt med en annan visuellt outforskad epok, speciellt i en film regisserad av Nolan, men synden är än så länge de grå tonerna som hänger över bilderna. Dåtiden är avskalad, mörk och smutsig – den gemensamma synden för skapare av historiska kostymdraman.
Jag ser fram emot den, men mest för att se om den lyckas övertyga mig trots de tråkiga bilderna.
Gabriel V. Rindborg
14 augusti: The End of Oak Street – Bio
Den svarta komedin och thrillern Under the Silver Lake (2018) är en av de mer surrealistiska filmer jag har sett. Det är en sådan där film som känns lite som en feberdröm och därför är svår att bedöma – var den genialisk eller bara skruvad och obehaglig? För första gången sedan Under the Silver Lake är filmskaparen David Robert Mitchell nu aktuell igen med den sci-fi-betonade katastroffilmen The End of Oak Street. Som medproducent har han bland andra J. J. Abrams och högst upp på rollistan står Anne Hathaway och Ewan McGregor. Filmen följer en familj vars grannskap plötsligt transporteras till en plats med förhistoriska varelser, och på typiskt amerikanskt överlevnadsfilmsvis tvingas familjen samarbeta för att försöka ta sig igenom sin prekära situation. The End of Oak Street riskerar att bara bli en i mängden av liknande, förutsägbara filmer, men det ska bli spännande att se hur David Robert Mitchell utforskar genren. Om inte annat är det säkert en film som gör sig bra på bio.
Anna Norberg
21 augusti: Inte ett riktigt jobb – Bio
Vad räknas egentligen som ett riktigt jobb? Under en lång tid har kulturpolitiken rört sig bort från kulturens egenvärde och istället mot krav på “mätbar nytta”, där kulturens infrastruktur successivt försvagats, något som i praktiken förskjuter delar av kulturen mot marknadens kommersiella logik. Genom möten med kulturarbetare och politiker synliggör Patrik M. Fahlins dokumentär hur dessa förändringar tar form i verkligheten, vilket ger mig känslan av att dokumentären skapar en kontext till samhällsförändringar vi ser i vardagen. Jag ser personligen hur Slakthusområdet här i Johanneshov går från att vara en levande plats för kultur, restaurang- och nattliv i gamla industrilokaler till att hålla på att bli ett kommersiellt jippo med hutlösa priser i sterila miljöer. Än så länge finns konstnärskollektivet Korvfabriken kvar, liksom Slaktkyrkans scener med lite mer nischade artister. Jag hoppas verkligen att de kan få leva vidare här, men denna utveckling visar hur kulturpolitik och stadsutveckling tränger undan kulturarbetare samt urholkar deras möjligheter att jobba.
Zara Luna Hjelm
21 augusti: Främlingen – Bio
Att älska Albert Camus och Främlingen är inne. Inte för att vara sån, men i riktig pick me-anda måste jag meddela att jag gjorde det först. Därav kommer François Ozons tolkning med Benjamin Voisin i rollen som Meursault som en glad överraskning inför sommaren. I Frankrike släpptes filmen redan i oktober 2025, och den har varit en succé. Frågan är om den också kommer att bli det i Sverige. Trots att många läser eller har hört om den absurdistiska klassikern Främligen är det fortfarande på modet att tala om franska filmer som just franska. Det krävs lite mer av tittaren. Oavsett blir det intressant att se om Ozon lyckas översätta det filosofiska till bild, eller om det blir en helt ny tolkning.
Gabriel V. Rindborg
Andra premiärer att se fram emot:
Juni
5/6 – Couture – Bio
5/6 – Wasteman – Bio
5/6 – Cape Fear (miniserie) – Apple TV
12/6 – The Furious – Bio
17/6 – Toy Story 5 – Bio
22/6 – House of the Dragon (säsong 3) – HBO Max
25/6 – Avatar: The Last Airbender (säsong 2) – Netflix
26/6 – Rebuilding – Bio
26/6 – The Death of Robin Hood – Bio
26/6 – Leviticus – Bio
26/6 – Little Brother – Netflix
Juli
3/7 – Finding Emily – Bio
10/7 – Evil Dead Burn – Bio
15/7 – Lucky (miniserie) – Apple TV
24/7 – Pinocchio: Unstrung – Bio
31/7 – Spider-Man: Brand New Day – Bio
Augusti
5/8 – Ted Lasso (säsong 4) – Apple TV
7/8 – Ice Cream Man – Bio
7/8 – Det grönaste gräset – Bio
14/8 – De Gaulle: Motståndets pris – Bio
21/8 – The Invite – Bio
21/8 – Nästan Forever – Bio
21/8 – Blir du ledsen om jag dör? – Bio
28/8 – The Dog Stars – Bio
28/8 – Flaggan – Bio
28/8 – Karla – Bio
28/8 – Primavera – Bio
