Recension: Eternal Spring

Vet ni vad Falun Gong är? Ibland när man går förbi parker eller öppna ytor i större städer kan man se en grupp av människor stå och utföra en serie långsamma rörelser. Det ser meditativt ut, vilket det också är. Falun Gong startades som en spirituell, religiös rörelse inspirerat av bland annat buddhism i Kina på 90-talet. De drog snabbt till sig en stor följarskara, så stor att kinesiska staten blev orolig över folksamlingarna och förbjöd praktiken. Förtrycket mot rörelsen växer, och en kväll 2002 utför en liten grupp av anhängare en kapning av den statliga TV-kanalen för att sända ett informativt program om Falun Gong – att det inte är farligt, bara bra. Konsekvenserna för alla inblandade blir grava.

Eternal Spring, regisserad av Jason Loftus, är Kanadas oscarsbidrag i år och en av ett fåtal dokumentärer som någonsin blivit utvalda som bästa utländska film. Loftus mötte filmens huvudperson, serietecknaren Daxiong, genom ett gemensamt dataspeljobb. Där fick han höra om Daxiongs bakgrund inom Falun Gong-rörelsen och hans koppling till kapningen 2002, och föreslog att de skulle berätta hans historia. Men hur dokumenterar man något som förbjudits av en av världens mäktigaste stater? Man ber huvudpersonen, som också är konstnär, att teckna det som hänt. 

Genom filmen följer vi Daxiong när han reser runt i världen och möter de personer som var inblandade i TV-kapningen och lyckades fly. De återberättar sina minnen från händelsen, och Daxiong återskapar minnena i sitt ritblock. Filmen blandar den animerade historien med dokumentation av skapandeprocessen. 

Liksom i Flykt (2021) tillåter animationerna minnen att återskapas och gestaltar sådant som hade varit omöjligt att filma. På det sättet blir berättelsen ännu verkligare. Å andra sidan blir åskådaren inte lika utsatt för bilderna som om det varit riktigt arkivmaterial – det känns stundvis lite som en saga. De starkaste scenerna är inte de som gestaltar tortyren och lidandet i fängelserna, utan snarare de där Daxiong fått mer spelrum och berättar sin egen historia: från en längtan efter den barndomsstad han aldrig kan återvända till, till mer abstrakta scener om hans rädsla under flykten. Oförståelsen och vanmakten inför att små människor måste tryckas ner så våldsamt av en så stor stat drabbar en i skov.  

Eternal Spring är en välproducerad, finstämd och ärlig film. Den är framförallt modig i sitt tecknade trots mot kinesiska staten, som har resulterat i hot och våld gentemot de släktingar till de medverkande i filmen som bor kvar i Kina. Därför känns det lite extra bra att denna underliga, vackra dokumentär är nominerad till ett av världens största filmpris.