Ska Nobelpristagare finnas i pocket?
Ska nobelpristagare finnas i pocket? Svaret är nej, om man frågar Björn Wiman. Nobelpristagares verk bör inte finnas i pocket, i alla fall inte förrän de har blivit nobelpristagare. Han får medhåll av Göteborgs-Postens Mikaela Blomqvist som kommenterade att akademin anpassar sig efter en ”bred litteratursyn”.
Kulturvärlden är tydligt kluven kring akademins val av pristagare. Påståenden kring att Han Kang inte är tillräckligt litterär – smal – för att vara värd ett Nobelpris bubblar upp till ytan. Hon är helt enkelt för folklig. Så folklig att hennes roman Vegetarianen blivit tilldelad det internationella Bookerpriset.
Maria G Francke sa det först: ”Herregud, det är som om priset hade gått till Sally Rooney!”
Under Bokmässan i Göteborg hamnade jag i en diskussion om Joyce Carol Oates någonsin skulle bli nobelpristagare. Man ansåg att även hon var för folklig. Jag satt i halsen. Oates skriver ingen slöläsning innan man släcker för kvällen, må så vara att hon är ett mer välkänt namn men inte en välläst författare av nöjesläsare.
Hur många orkade, med handen på hjärtat, de Fosse-böcker som man beställde hem på posten i fjol?
När vi vill uppmuntra fler människor att läsa kan man fråga sig om Akademien bör belöna ett författarskap som är lättillgängligt för den vanliga bokälskaren, eller om man istället ska premiera ett mer svårtillgängligt författarskap.
”Sätter vi litteraturen på piedestal, så kommer den att befinna sig på piedestal,” som Alva Hedlund skrev i Arbetet, borde något affischera utanför DN-skrapan.
Som en extremt olitterär läsare själv finner jag mig faktiskt lockad till att läsa en Nobelprisvinnare, med undantag för Ernaux. Hur många orkade, med handen på hjärtat, de Fosse-böcker som man beställde hem på posten i fjol? Har någon som inte är litteraturstudent eller kulturskribent någonsin övervägt att läsa ett verk av Günter Grass?
Lyra Ekström Lindbäck gav brännande kritik mot Han Kang under SVT:s rapportering då hon sa att ”ingen kommer att minnas henne om 50 år”. Aj! Men att vara glömd om 50 år kanske är bättre än att ingen vet vem vinnaren är på prisutdelningen?
Nu lämnas en fråga obesvarad. Vad är det med hatet mot pocketböckerna? Drar pockets tankarna till sliskig kiosklitteratur? Till lågprishyllan?
Pocketboken revolutionerade tillgången till litteratur genom att göra böcker billigare och mer tillgängliga för allmänheten. Många klassiker och verk av högt anseende har också getts ut som pocketböcker, vilket visar att formatet i sig inte bestämmer verkets kulturella värde.
Nu ska jag läsa Han Kang, i pocket.
Text: Olivia Karlsson Lexberg
