Med frenesi river Nûjen igång valrörelsen 2026
En av Sveriges mest framgångsrika ståuppkomiker har kommit till Dalarna med sin standup-show Medborgare Nûjen. Inför valet 2026 öser Özz Nûjen på rejält med föreställningar över hela landet. 101 orter och 134 föreställningar ska hinnas med innan valet. Inte helt oväntat så är temat politik, samhälle och höstens allmänna ödesval (det målas alltid upp som ett ödesval).
Han börjar dock föreställningen med lättare ämnen som exempelvis Måns Möllers stora öron, vilket pågår tills jag först börjar undra om temat på föreställningen verkligen är politik. Men det visar sig bara vara uppvärmning innan en kavalkad av politiska skämt och poänger regnar över oss.
Ingen går fri: det handlar om partiledare, ministrar, den upplösta blockpolitiken och vilken soppa vi satt oss i politiskt. Kanske undrar han med rätta, om det här är det bästa vi kunde vaska fram. Ingen går säker, varken vänstern eller högern. Med tanke på vilket material han fått att arbeta med är det minst sagt tacksamma personer och situationer att driva med. Falukorvar, NATO, sjukvårdsministrar som svimmar medan statsministern utför en märklig dans bakom sitt podium och socialministrar som inte är så sociala. Mest träffsäker är hans kritik mot kulturministern Parisa Liljestrand och utbildningsministern Simona Mohamsson där det även finns en del ytterligare material att hämta.

Nûjen kastar sig energiskt fram mellan ämnen från högt till lågt tills jag tror att han ska stupa. Hans högsta nivå är otroligt hög, men det kan svänga en del mellan det skickligt träffsäkra och oväntade och det mer tramsiga och billiga. Som när han skämtar om den sittande regeringens misslyckade tillsättande av nationella säkerhetsrådgivare vilket träffar rätt, medan när han imiterar kungen blir det aningen långdraget.
I den politiska satiren slår han huvudet på spiken gång på gång. Med skoningslösa utfall mot politikerna, där även vi i publiken pekas ut, får han flera att kikna av skratt. Men han får oss även att sätta skrattet i halsen och reflektera över oss själva. För är inte detta det svenskaste vi har? Systemet som vi har byggt upp och människorna som vi har valt att representera oss. Han styr showen ytterst kompetent utan att stryka publiken medhårs. Som den äkta feministiska Daddys-girl som jag är blir jag också road av hans mer sexistiska skämt om ett ex som undrade om hon såg tjock ut i sin klänning. Özz är en ärlig människa och det kan vara en av anledningarna att de inte är ihop längre.
Föreställningen får även ett känslomässigt drabbande lager av att han tillägnat den till sin syster som gick bort i cancer förra året, Debbie Nûjen som var advokat och människorättsaktivist. Sensmoralen för hela föreställningen är orden hon sa på sin dödsbädd: att inte vara tysta utan att göra våra röster hörda. Slutligen uppmanar han oss att gå till valurnorna, han bryr sig inte om vad vi röstar på, bara att vi går och röstar för några vi tror på (så länge det inte är de ryggradslösa Liberalerna, lägger han dock till). Özz tilldelades årets föreställning på Svenska Stand-Up galan i år för Medborgare Nûjen, vilket jag efter föreställningen verkligen kan skriva under på.
Ståuppkomik är en form av underhållning som är helt obarmhärtig för komikern bakom mikrofonen. Det är dock inget problem för Özz Nûjen som vinner över publiken på sin sida, med att vända en spegel mot oss själva och de som vi valt ska styra vårt samhälle.

