Månadens bästa låtar: juni 2024
Är du på stranden, jobbet, dansgolvet, vandringen eller uteserveringen? Well, vi har samlat soundtracket för alla sommarens stunder! Musikredaktionen bjuder på sina favoritlåtar från den gångna månaden, och kanske hittar även du en ny favorit?
PS: missa heller inte vår spellista On Replay där vi samlar vi all musik som spelas i våra lurar just nu!
Snap My Finger – Kaytranada & PinkPantheress
Det är inte ofta man kan avgöra vem som har producerat en låt baserat på ett fåtal trumslag i de inledande sekunderna, men Kaytranada är undantaget som bekräftar regeln. Den kanadensiska producenten är tillbaka med sitt femte album och starkast på himlen lyser Snap My Finger med sina sexiga grooves, sammetslena virveltrummor och slafsiga hi-hats.
PinkPantheress mjuka stämma är som klippt och skuren för Kaytranadas gulliga syntar, som är som tagna från ett gammalt leksakspiano signerat Casio. Det är inga avancerade produktionstrick eller komplex musikteori lyssnaren bjuds på, men det är inte heller nödvändigt när slutresultatet som alltid får mig att sjunga med och röra på fötterna.
Daniel Miettinen-Singhateh
Reason Why – SOPHIE feat. Kim Petras & BC Kingdom
En av månadens absolut största musikhändelser har varit releasen av Reason Why, den första låten av SOPHIE att släppas postumt sedan hennes tragiska död 2021. Innan dess hann SOPHIE uppträda live med låten ett antal gånger, och den läckte online redan 2019 – men först nu, nästan fem år efter att den först spelats, kom alltså den officiella releasen. Den somriga, dansanta låten är ett samarbete med BC Kingdom och Kim Petras, och utgör det första singeln från SOPHIEs självbetitlade postuma album.
Reason Why har en nostalgisk underton med en kristallklar produktion, där klubb-vibben är uppskruvad till max. Låten är mer konventionell än det mesta som vi tidigare hört från SOPHIE, vilket fått fans att spekulera kring dess autenticitet – något som alltid blir relevant vid postuma släpp. Huruvida låten stämmer överens med artistens slutgiltiga vision är tyvärr en fråga som för alltid kommer att förbli obesvarad, men Reason Why lyckas, åtminstone för min del, kapsla in den euforiska känsla och knivskarpa tekniska skicklighet som genomsyrar SOPHIEs verk.
Daria Spitza
Method Actor – Nilüfer Yanya
Nilüfer Yanyas senaste singel bevisar återigen att artisten inte är rädd för att plocka hejvilt från olika genrer, och resultatet blir någonting helt unikt. Produktionen i Method Actor är ironiskt nog lika mångfacetterad som namnet hintar åt. Till simpla trummor och melodiska basriff pratsjunger artisten, ibland låter det nästan som om hon rappar. Plötsligt skakas låten om av distade gitarrer i refrängen som om det vore en renodlad metallåt. Nilüfer Yanya är kanske inte den första att blanda den avskalade stämningen av bossanova med metalgenrens intensitet, men sättet som hon gör det på får musiken att låta helt unik.
David Brignoli
Apple – Charli XCX
Popstjärnan Charli XCX släppte under juni månad sitt sjätte album BRAT som bara på någon vecka klättrade upp på topplistorna. Det kaxiga, ofiltrerade uttrycket med sitt otroliga tacky neongröna omslag har av många krönts till sommarens album – vi befinner oss nu i brat summer.
En låt som sticker ut är den sötsyrliga Apple. Låten har ett rent popsound och en relativt enkel uppbyggnad med mycket repetition och en bubblig 2000-tals känsla. Texten är lekfull och känns som en ny sida av Charlis låtskrivande, det finns något barnsligt enkelt och klockrent med de snabba raderna: “I think the apple’s rotten right to the core / From all the things passed down from all the apples coming before”. Låten har i sin ordning fått en egen dans på Tiktok som är minst lika beroendeframkallande. Apple är färgstark och klibbigt söt och Charli XCX visar återigen att hon är en av jättarna inom popen.
Allis Sääsk Berglund
Midnight – James Blake & Lil Yachty
I slutet av juni släppte James Blake och Lil Yachty albumet Bad Cameo tillsammans. Den vid en första anblick omaka duon har en viktig gemensam nämnare: experimentlustan och drivet att ständigt pusha sin musiken över gränsen för det förväntade. Resultatet är ett album som är otroligt musiknördigt, skickligt och utforskande, där spåret Midnight utmärker sig lite extra.
Midnight lyckas väva ihop Lil Yachtys pitchade autotune-vokaler med Blakes klassiska stämma, där den fantastiskt atmosfäriska produktionen är en upplevelse i sig. När bryggan, fullastad av metalliska syntar och en melankolisk melodislinga (baserad på en sample av NON VIVO PIÙ SULLA TERRA av Mace) sakta utvecklar sig uppstår ren extas. När Blake slutligen brister ut i sång finns det inget annat att göra än att blunda, flyta med och njuta.
Daria Spitza
Time For Slurp – King Rule
Brittiska låtskrivaren och indie-artisten King Krule har under hela sin karriär briljerat med sin dystra, gryniga post-punk och alternativa indie. På hans senaste EP SHHHHHHHH! hittar vi flera intressanta spår, bland annat den lågmälda och ångestfyllda låten Time For Slurp.
Det finns något dämpat med låten, disten på båda gitarrerna smälter ut och ihop. King Krule lyckas förmedla mycket känsla i rösten även fast han sjunger, i alla fall på detta spår, med sin karaktäristiska monotona röst. Ordet “communication” upprepas och smulas sönder bland de hårda instrumenten. Låten är stämningsgivande mer än något annat och för en till det vadderade, regniga landskap som hans musik ofta transporterar en till.
Allis Sääsk Berglund
