Månadens bästa låtar: juli 2024
Vi hoppas att din juli bjudit på många lata dagar med musik i bakgrunden. Eller äventyr med musik i lurarna. Eller kanske bara kneg, efter kneg, efter kneg – men med nån go musik strömmandes ur nån skruttig högtalare nånstans. Oavsett hoppas vi att du har fått njuta av din favoritmusik, eller kanske upptäckt en ny favorit eller två. Det har vi gjort!
Nedan tipsar musikredaktionen om sina favoritlåtar från månaden som gått, och här kan du hitta vår spellista där vi samlar musiken vi lyssnar på just nu.
Nine Clean Nails – Dummy
Avantpop-gruppen Dummy fortsätter att utmana förväntningar om hur populärmusik ska låta när de släpper andra singeln till sitt kommande andra album. Nine Clean Nails är en gåtfullt malande indielåt som inleds och bygger på ett tuggande trumbeat, som mer eller mindre förblir oförändrat under låten – för att sedan förkläs i 80-talsinfluerad gothsång med Coctau Twins-stämmor och Arctic Monkeys-gitarrer. Låten har en form av lekfullt mörker över sig som eventuellt tar ett par lyssningar att vänja sig vid, men som man snabbt nästan märker att man inte kan leva utan.
Gustav Stjernkvist
Satellite Business 2.0 – Sampha & Little Simz
Sampha rekryterar Little Simz, en av Storbritanniens bästa rappare för en färsk tolkning på Satellite Business som nu förvandlats från ett kort mellanspel till en av artistens kanske bästa låtar.
När man lyssnar på musiken kan man föreställa sig en scen: strålkastarljuset faller över ett stillsamt piano, men runt omkring går det att höra korta blippande syntar som svävar runt i den utomjordiska produktionen. Sampha kliver in på scenen och inleder med sin lena röst vilket skapar en bra grund för Little Simz att bygga vidare på.
Mot slutet kliver Little Simz upp på scenen och intar mikrofonen för en kort men trallvänlig vers. Hennes rim är som vanligt kalkylerade, där varje rim känns kirurgiskt placerat för att skapa den bästa möjliga versen. Hon är nästan borta lika snabbt som hon dök upp och sedan avslutar Sampha låten. Att lyssna på Satellite Business 2.0 är som att se ett magitrick, man kan bara ana hur mycket träning som det tagits för att nå denna kvalitet.
David Brignoli
Superstar – Hinds
Spanska indierockbandet Hinds, tidigare Deers, har varit aktiva sedan 2011. De har under senaste åren genomgått stora förändringar som skalat av bandet till en sång- och gitarrduo bestående av Carlotta Cosials och Ana García Perrote. Under våren har bandet släppt en rad singlar inför releasen av deras fjärde studioalbum Viva Hinds. Bland singlarna hittar vi Superstar, en nostalgisk och smärtsam sommardänga.
Texten är upprepande och etsar sig fast, fraserna berättar om någon som klöser sig upp i ett kändisskap utan att bry sig om vilka den lämnar bakom sig. Det finns en likgiltighet i orden, en som kommit efter att textjaget givit upp och slutat kämpa. ”Your mum and dad are paying all your bills / None of your friends will tell you how they really feel / Your mum and dad are paying all your bills / No wonder why you treat me like you’re still a kid”.
Ljudbilden går från mjukt och försiktigt till en rivig och ofiltrerad refräng. Något i soundet för tankarna till tidigt 2000-tal och band som Slowdive – fast med en kaxigare attityd. Det blir spännande att se vad bandets nya konstellation har att erbjuda, för Superstar är nog bara början.
Allis Sääsk Berglund
Happy Survival – Childish Gambino feat. Khruangbin
Skådespelare, regissör och rappare – Donald Glover stoppar ner sina kreativa händer i många syltburkar och med Bando Stone and The New World är han tillbaka med sitt sista album som Childish Gambino.
På Happy Survival får han sällskap av Khruangbin och det låter precis så world music och jammigt som man kan förvänta sig. Mjuka och reverbdränkta gitarrtoner blandas med ett smakfullt monotont trumkomp och till synes sporadisk sång. Afrobeat-influenserna är tydliga och det hade lika gärna kunnat vara en bortglömd Fela Kuti-demo som Gambino lagt vantarna på.
Happy Survival är mer Khruangbin än Childish Gambino, och det är svårt att veta exakt vad rapparen bidragit med musikaliskt. Oavsett vad är såväl låten som albumet ett passande avsked till 2010-talets skarpaste multikreativa hjärna.
Daniel Miettinen-Singhateh
don’t want u to die – Thala
Berlins nya indiehopp Thala håller inte tillbaka det minsta på nya singeln don’t want you to die. En låt som osar 90-talets alternativa rock med influenser från allt mellan Hole och Mazzy Star, och som med hjälp av slagkraftig melodi och distade gitarrer ger utlopp för de starkaste känslorna. Det är, paradoxalt nog, en genialisk kombination mellan den introverta sovrumspopen och den storslagna arenarocken, och framhäver på nåt märkligt sätt det bästa av båda dessa världar.
Gustav Stjernkvist
I Can See Your Heart – Nowhere Blue
Nowhere Blue är tillbaka med I Can See Your Heart och bjuder lyssnaren på 80-talsvirvlar och mängder av reverb. Viskande sång, fläskiga trummor och vemodiga textrader för tankarna till WU LYF och Sigur Rós när de är som allra bäst, och I Can See Your Heart lyckas kombinera det bästa av båda världar och skapa en alldeles egen melankoli. Avnjuts som bäst i solnedgången med gott sällskap och en kall långburk!
Daniel Miettinen-Singhateh
Lyssna på vår mest spelade musik för tillfället här!
