Kulüp – serien som speglar Istanbuls mörkaste ögonblick

Turkiet var under 50-talet en plats där mycket hände. Landet var, med stormsteg, på väg att etablera sig i som en del av Europa och de första valen i landets blott 30 åriga historia hade nyligen ägt rum. Centralt i detta stod Istanbul, en storstad som inte bara bokstavligt, men även spirituellt, utgör en stad på gränsen mellan öst och väst. I staden bodde under denna tid inte bara etniska turkar, utan även minoriteter som armenier, greker och judar. Denna mångfald och de händelser som kom att forma landet under detta årtionde återspeglas i netflixserien Kulüp från 2021.  

Kulüp, eller klubben på svenska, är en dramaserie som handskas med känslig Turkisk historia. Serien utspelar sig under andra halvan av 50-talet och handlar främst om en mamma och en dotter, två sefardiska judar, som navigerar sit trasiga förhållande. Centralt i denna serie är just klubben där mamman jobbar. “Kulüp Istanbul” som klubben heter speglar dåtidens turkiska nöjesindustri. På klubben arbetar folk tillhörande de tidigare nämnda minoritetsgrupperna vilket i sin tur gör att allt från armeniska, grekiska, och till och med ladino talas backstage. Mamman Matilda och dottern Raşel tvingas hantera utmaningar, konfrontera gamla trauman, och inte minst slå sönder de glastak som den turkiska statsapparaten använder mot dem. Starkast slås man av denna känsla när Matildas pappa fängslas av turkisk säkerhetstjänst efter att ha samlat in pengar för att skicka till europesiska judar under förintelsen några år tidigare.

Pogromerna resulterade i total förstörelse av grekisk egendom

Serien speglar väl de utmaningar som fanns för de tre minoritetsgrupperna i 50-talets Turkiet. Armenier och greker sågs fortfarande av vissa delar av staten och samhället som interna fiender, vilket också så småningom kulminerade i de så kalla Istanbulpogromerna. År 1955 den 6:e september, efter att den turkiska säkerhetstjänsten anlagt ett attentat mot republikens grundare Mustafa Kemal Atatürks födelsehus i den grekiska staden Thessaloniki inleddes pogromer mot stadens grekiska befolkning. Pogromerna varade i två dagar och resulterade i total förstörelse av grekisk egendom och mellan 13 och 30 döda. Detta ledde till en grekisk exodus och innebar i förlängningen mer eller mindre slutet för en över tusenårig grekisk närvaro i staden. Dessa händelser markerar slutet på seriens första säsong och fungerar som en påminnelse om att inte glömma historien, trots att den väldigt länge varit, och fortfarande är, tabubelagd i Turkiet. 

I seriens andra säsong får vi fortsätta följa Matilda och Raşels liv på klubben. Men denna gång låter skaparen Zeynep Günay Tan studentdemonstrationerna på Istanbuluniversitetet samt den efterföljande militärkuppen utgöra bakgrunden. Trots att denna säsong inte lyckas greppa tittaren på samma sätt som den första så slås en av den otroliga känsla av samhörighet som skapats inne på klubben. Det går kanske att sammanfatta som minoriteter och turkar som har varandras rygg och står solidariska mot en av stadens bokstavligt talat onda handelsmän.

Trots att Kulüps andra säsong lämnar en del att önska så erbjuder serien en träffsäker inblick i 1950-talets minoritetsliv i Istanbul

Säsongen avslutas med den turkiska militärkuppen år 1960. Denna militärkupp avsatte och avrättade dåvarande premiärministern Adnan Menderes och kom att sätta spår på republiken som kan observeras än idag. Menderes piskade upp hat mot de tidigare nämnda minoriteterna och släppte på flera av de restriktioner som fanns kring religion i staten, vilka införts av grundaren Atatürk. Detta gjorde honom alltjämt impopulär hos militären, som hade mandat att “vakta Atatürks vision”. Denna militärkupp satte dock en standard som resulterade i stark militär influens på den Turkiska demokratin och flertalet ytterligare kupper, den senaste av vilka som ägde rum 15 juli 2016. 

Trots att Kulüps andra säsong lämnar en del att önska så erbjuder serien en träffsäker inblick i 1950-talets minoritetsliv i Istanbul, med historiskt formande händelser som bakgrund. Att vara icke-etnisk turk i Turkiet har länge varit svårt och är fortfarande inte friktionsfritt. Kurdiska oppositionspolitiker fängslas och landets alltmer autokratiska styre använder rättsstaten som vapen i hopp om att tysta politiskt motstånd. Landet ser utöver detta ut att glida längre och längre ifrån Europa samtidigt som landets valuta, turkiska liran, är i fritt fall. På så sätt är serien relevant än idag, trots att historien den avbildar ägde rum för 70 år sedan. 

Kulüp lyckas på många sätta fingret på en känsla som beskrivs bäst av den turkiska sångaren Özdemir Erdoğans ord:

”Bizi dost bildiklerimiz vurdular” – “De vi kände som vänner skadade oss”

Text: Leonard Bektas