I valet och kvalet: Allt det där du aldrig frågat om USA-valet
Klara Larsson är en skribent från Göteborg, med fokus på amerikansk politik. Hennes kolumn ”I valet och kvalet” publiceras varannan vecka inför valet i USA den 5 november.
Valet den femte november kommer att bli en lång, möjligtvis ödesdiger, historia. Vill du undvika att låta opåläst när kompisgänget suckar och skakar på huvudena över USA-grejer du aldrig förstått dig på? Här är en valskola med allt du behöver veta inför det amerikanska valet.
Kamala Harris med tre meningar…
Kamala Devi Harris föddes 1964 i Kalifornien, med en mamma från Indien och en pappa från Jamaica. Den första kvinnliga vicepresidenten inledde sin karriär som jurist, och blev vald till senaten 2017 med en ”pragmatiskt moderat” agenda om till exempel striktare vapenlagar, legalisering av cannabis och sjukvårdsreform. USA:s kanske första ”sneakerhead”-vicepresident samlar på Converse, och är styvmamma, eller ”Momala”, till partnerns vuxna barn Cole och Ella.
Donald Trump med tre meningar…
Donald John Trump föddes 1946 på Manhattan som arvinge till pappans fastighetsimperium, ett företag som ”The Donald” decennier senare skulle ansöka om rekonstruktion för efter ekonomiska problem. Trump är även känd som realitystjärna från programmet ”The Apprentice” (2004–2017), och TV-profilen chockerade USA när han bestämde sig för att ställa upp i presidentvalet 2016 under slogan ”Make America Great Again”. Trump har varit gift tre gånger, har fem barn och är en av två presidenter med en stjärna på Hollywood Walk of Fame.
Vilka är republikanerna?
Republikanerna är USA:s konservativa parti, där hjärtefrågorna är en minimerad federal stat, sänkta skatter och en stärkt militär. Partiet har under de senare åren tagit flera kliv åt höger, och skutan har styrts av mer och mer radikala politiker, inte minst presidentkandidaten Donald Trump själv. Detta har väckt missnöje inom partiet, och inför årets val har grupper som ”Republicans for Harris” och de dynamiskt benämnda ”Never Trumpers” uppmanat republikaner att hoppa av skeppet och i stället rösta på demokraterna.
Kändis-sympatisörer i urval: Elon Musk, Kanye West, 50 Cent, Azealia Banks
Vilka är demokraterna?
Demokraterna är USA:s liberala parti, som har pendlat fram och tillbaka mellan en progressiv och moderat politik sedan 60-talet. Inför årets val vill man utöka rättigheterna för till exempel kvinnor och queerpersoner, höja skatterna för höginkomsttagare samt bevara vad som är kvar av en nationell aborträtt i spillror.
Men det demokratiska partiet är splittrat över kriget i Gaza. De mer progressiva rösterna har stångats för att partiet ska uppmana Israel till eldupphör, men Harris har ändå anammat en försiktig ställning i frågan. Sprickan har drivit vänsterdemokrater till att vägra att rösta på Kamala Harris i valet, som man tycker är lika förödande i frågan om kriget i Gaza som Donald Trump.
Kändis-sympatisörer i urval: Beyoncé, Oprah Winfrey, Taylor Swift, Bruce Springsteen
Vilka är de viktigaste frågorna?
Enligt väljarna är ekonomin den klart viktigaste frågan. Inflationen har gjort vardagen dyrare, och den amerikanska drömmen om att köpa sig det där huset med det vita staketet är omöjligt för gemene man. Trots detta så har årets val handlat mer om immigration och abort, där Trump har lovat en massdeportation av ”illegala aliens”, och Harris gång på gång har presenterat sig som aborträttens främste försvarare.
Hur fungerar det här med elektorsröster?
USA:s valsystem är uppbyggt på så kallade elektorsröster, som är uppdelade efter folkmängd i de 50 delstaterna – det är enklare än det låter. Det finns totalt 538 elektorsröster att spela om där 270 elektorsröster krävs för seger, och den som får en majoritet av rösterna i en delstat tar hem alla röster från den staten. De större staterna har fler elektorsröster, och de mindre har färre. Störst befolkning och flest elektorsröster har Kalifornien med sina 54 röster, och minst är bland annat Wyoming och Alaska med sina ynka tre röster, vilket är minimum för en delstat. En elektorsröst i Kalifornien representerar över 700 000 personer, medan samma elektors röst representerar knappa 200 000 röster i Wyoming.
Principen är winner-takes-all: Om 49,9 procent av väljarna i Texas röstar på demokraterna, men 50,1 procent röstar på republikanerna, ja, då vinner republikanerna alla delstatens elektorsröster. Alltså: om man är demokrat och bor i en säker republikansk stat som Texas, innebär det i praktiken att man inte har någon röst alls i presidentvalet – delstaten kommer med säkerhet rösta republikanskt ändå.
…Betyder inte det att vissa personers röster väger tyngre än andras? Är det verkligen demokratiskt?
Det finns kanske andra, mer pressande, problem att ta itu med innan vi börjar gräva i det svarta hålet som är den amerikanska demokratiska processen. Densammas direkta överlevnad, till exempel. Men nej. Demokratiskt är det inte.
I vilka stater avgörs valet?
Årets val kommer att avgöras i sju swing-states, eller vågmästarstater. De är stater som inte på förhand är republikanska eller demokratiska: Pennsylvania, Michigan, Wisconsin, Nevada, Arizona, North Carolina, och Georgia, där Pennsylvania pekas ut som nyckeln till seger för både Trump och Harris.
När är valet, och när har vi ett resultat?
Valet drar igång på tisdagskvällen den femte november svensk tid. Efter valet 2020 dröjde det fyra dagar innan Joe Biden utropades som segrare, men årets val förutspås inte dra ut lika mycket på tiden. Om ingen av vågmästarstaterna är så jämna att rösterna måste räknas om för hand, borde en vinnare koras tidigt på onsdagsmorgonen svensk tid.
Hur planerar jag min valvaka?
Koka kaffet, baka äppelpajen och stek hamburgarna! Detta kan som sagt bli en lång historia. De största svenska kanalerna sänder live hela natten, men om du vill du stoltsera och vara först i gruppchatten med valresultatet, ratta då in på amerikanska CNN.com. De var först med resultatet i det förra valet, och har geniet och ögongodiset Anderson Cooper vid rodret hela natten lång.
Vem vinner?
Det är helt omöjligt att säga. I skrivande stund har Donald Trump en minimal ledning i alla sju vågmästarstater, men alla mätningar faller inom felmarginalen och bör därför tas med en grävskopa salt. Historiskt har Donald Trump underpresterat i opinionsmätningarna, för att sedan chockera på valdagen. Detta gör det svårt att säga vem som får flytta in i La Casa Blanca i januari, men det ser just nu ut som att Donald Trump står först i bostadskön.
Om Trump förlorar, kommer han att acceptera resultatet?
Antagligen inte. På ett kampanjmöte i september sade ex-presidenten att ”om jag förlorar – och det är möjligt att jag gör det – så är det för att de [demokraterna] fuskar”. Historikern och USA-forskaren Oskar Winberg menar i en intervju med Dagens Nyheter att ”toleransen för politiskt våld är högre än bland republikanerna än vad den normalt skulle vara”. Det finns alltså mycket som talar för att vi står inför en upprepning av stormningen av Kapitolium 2021, en dag Trump nyligen beskrev som ”en kärlekens dag”.
Hur kommer en Trump-, respektive Harris-seger påverka Sverige?
Som nya medlemmar i NATO så kommer vi svenskar att påverkas av valresultatet. Harris har lovat att fortsätta stödja Ukraina, och betonar vikten av NATO-samarbetet, medan Trump har lovat att ”avsluta kriget på 24 timmar” och har flörtat med tanken att dra landet ut ur NATO-samarbetet om inte resterande medlemsländer ökar sina ekonomiska bidrag avsevärt.
När den militära supermakten USA går till val så sänder det svallvågor över flera internationella konflikter. Resultatet av årets val kommer främst att påverka kriget i mellanöstern, där båda presidentkandidaterna uttrycker ilska över terrorattacken den sjunde oktober och betonar Israels rätt att försvara sig med amerikanska vapen, men båda trycker även på att kriget måste ta slut. Hur det ska ske, det är de oense om. Harris – en långtida Israel-vän som under ungdomen samlat ihop pengar för att plantera träd i landet – vill se en överenskommelse om eldupphör och frisläppandet av den Israeliska gisslan, medan Trump menar att kriget måste sluta i Israelisk vinst – ”och det måste ske fort”.
Även klimatpolitiken kommer att påverka oss svenskar. Harris är öppen till vissa gröna omställningar som billigare elfordon, men stöttar inte mer radikala förslag som en Green New Deal. Trump förväntas på nytt att dra USA ur Parisavtalet, och är fortfarande övertygad om att människans utsläpp ”bara är en av flera anledningar” till klimatkrisen. Oavsett vem som vinner valet så kommer världen att bli varmare, de tropiska stormarna mer extrema, och klimatflyktingarna fler – vilket kommer påverka allt från ekonomin till utbudet i matbutiker världen över, inklusive i Sverige.
Text: Klara Larsson
