Generation Z är lika förtappad som man tror
Har folkbildningen hamnat på dekis? Och i sådana fall, hur vänder vi det? Författaren Amanda Romare och Expressens kulturchef Victor Malm svarar på Evelina Emås korta frågor om bildningens framtid.
Ett tema på årets bokmässa är folkbildning. Flera programpunkter handlar om den senaste PISA-undersökningen, kulturbudgeten, kostnaden av bildade kontra obildade samhällsmedborgare och Sveriges fördumning. På mässan är det tydligt att det fortfarande finns ett starkt bildningsideal, men den gäspiga stämningen på seminarierna visar lika tydligt att ingen riktigt har lyckats göra folkbildning sexigt.
Hur gör vi folkbildning sexigt?
Amanda Romare trycker på att man borde bli bättre på att uppvärdera populärkultur. Hon tror att folkbildningen hade gynnats av en bredare, modernare, kanske folkligare definition av bildning som inte känns elitistisk och snobbig.
– Jag kan märka när jag spelar När då då? med mina föräldrar att det finns ett raljerande kring ”Men vet du inte vem som var statsminister 88?” Och nej, det vet jag inte, men vet du vad Kim Kardashians barn heter? Det är också en slags bildning att ha koll på vad det är som styr världen och vad folk engagerar sig i, säger Amanda.
Hon fortsätter:
– Jag tror inte att det bara ska vara gamla klassiker, även om jag kan gilla dem, utan att det finns mycket populärkultur som berör allmänbildning också.
Victor Malm tror kort och gott att sex säljer.
– Sexigare folkbildare, snyggare folkbildare!
Vem då?
– Messiah Hallberg som faktiskt har ett genuint litteraturintresse, låt honom göra det istället för en massa tråkig politik, tycker Victor.
Är vi inte lite trötta på Messiah Hallberg?
– Det kanske vi är, men han är snygg!
Frågan är om popkultur och Messiah Hallberg kan plåstra om folkbildningens image eller om det har skett ett större attitydskifte kring kunnande.
Har det blivit otrendigt att vara bildad?
Amanda Romare tror inte det.
– Nej, jag upplever att bildning och folkbildning är skitviktigt, även om det inte är alla som tar den möjligheten. Jag tror ändå att de flesta känner att det är kul att ha koll på mycket, säger hon.
Victor Malm däremot uppfattar det som att unga människor eftersträvar bildning i lägre utsträckning än han själv gjorde när han var i 20–25-årsåldern. Han berättar att han deltog i panelsamtalet “Varför är Gen Z dåliga på allt?” tidigare under lördagen tillsammans med Love Frisell, Clara Cronhielm, Ali Alonzo och Laura Ingmarsson.
– Min bild eller förhoppning för det samtalet var att de skulle övertyga mig om att de inte var så förtappade som jag uppfattar dem som, men det var de, menar han.
Han tycker sig se en stor uppgivenhet inför faktumet att man tillbringar så många timmar om dagen på sin telefon, men att det inte heller verkar finnas en vilja att göra något åt det.
– Det är tråkigt att man inte vill göra uppror mot en förslavning under TikTok som man också hatar, säger han.
Vad hade du valt att folkbilda om?
Victor Malm har kört sin egen spinn på hot girl summer och berättar att han ägnat sommaren åt amerikansk transcendentalism. En period då USA formade sitt nationella medvetande. Han menar att det är en intressant del av amerikansk historia som bland annat skildrar hur den amerikanska demokratin format sig, vilket enligt honom blir extra relevant idag när den håller på att falla ihop. Den stora grejen verkar däremot vara förhållandet mellan litteraturen och samhället.
– Det finns extremt många svar på, dels hur man skriver jävligt bra litteratur, men också hur man gör storslagna anspråk med sin litteratur och tror att man kan vara samhället till tjänst genom den. Det hade jag velat prata mer om, säger han.
Han fortsätter:
– Men det viktigaste med folkbildning är väl inte vad man läser, utan att man gör sig beredd att fortsätta lära sig saker för alltid. Det är aldrig färdigt. Det är precis som att man aldrig blir bildad, det är en vanföreställning. Bildning är en kontinuerlig process som aldrig kan ta slut och genom att den tar slut blir man obildad.
Ibland tycker Amanda Romare att det känns som att hon är den enda kvinnan som gillar sport i Sverige och berättar att hon drömmer om att få andra tjejer att engagera sig och titta på sport.
– 100 procent sport! Det hade varit så kul att ha en grupp tjejer som gick igång på att Truls Möregårdh spelar. Jag saknar samtalet om sport, säger hon.
Vad har folkbildningen gett dig?
Amanda Romare berättar att en kurs i film kan vara det som sådde fröet till hennes karriär.
– Jag fick ett litet lillfinger. Jag tror att man fick 15 000 kr i stöd för att göra ett filmprojekt. Jag har inte jättemycket självförtroende, men det gav mig det där lilla som fick mig att orka vidare. Den lilla grejen gjorde att jag sitter här och har skrivit två böcker och gjort en serie, säger hon.
Victor Malm nämner att bildningen gett honom sitt jobb, sina bästa vänner och möjligheten att leva ett intressant liv, men han menar också att bildning som ett aktivt projekt gör att han känner sig mindre ensam.
– Man står i ett långt led och en stor tradition av massor av människor, de flesta fullständigt anonyma, som har försökt förstå världen och varandra och hur det är att leva. Vi har läst samma saker, tänkt på liknande saker, känt igen oss och dömt vissa av dem som sanna, trots att de skrevs 800 år före Kristus. Det finns något stort, tryggt och vackert i det.
Text: Evelina Emås
