Kramen från helvetet – Victor De Almeida, Antonios Antoniadis
Det börjar med en dröm som decennier senare visar sig vara ett minne. Det är 1970-tal på Kap Verde och vi befinner oss i ett avskalat rum med en säng. Ovanpå den då fyraåriga pojken gränslar sig den fjortonåriga barnflickan. Detta minne av ofrivillig och förlamande intimitet är inledningen i Victor De Almeidas – som driver Youtube kanalen Dialogiskt – självbiografiska bok Kramen från helvetet skriven tillsammans med journalisten Antonios Antoniadis.
Inte långt efter händelsen med barnflickan ersätts livet på Kap Verde med ett snötungt Nacka. Kontrasterna är stora men det lilla barnet Victor anpassar sig och börjar tycka om detta nya land Sverige. Trots att folk då och då behandlar honom på ett annorlunda sätt: senare får han veta att det heter rasism.
Hem till lägenheten i Nacka vill han inte ta med kompisar, styvpappan har periodvis problem med alkoholen. Istället börjar han och hans vänner göra utflykter till dåtidens City. De äter burgare på Wimpys, cirkulerar i Kungsan, dricker milkshake på Levinkys, hänger utanför McDonald´s på Sveavägen och rör sig adrenalinstinna mot Helikopterplattan i Gamla stan för att drabba samman med skinheads. På detta vis är boken även en berättelse om Stockholm; vem var egentligen Kungen i Kungsan? Och hur är det egentligen att leva i tunnlarna under Stockholm som heroinmissbrukare? För det är just det som skallkomma att prägla hans liv i över tjugo år: heroin.
Med en avskalad, effektiv och uppriktig prosa får tillgång till en heroinmissbrukares vardag i Stockholm. De Almeida berättar utan att bortförklara eller försköna om att råna, utföra skenavrättningar, stjäla oxfiléer från matbutiker, hänga på låset till systembolaget eller injicera heroin med ytterst potentiellt hivsmittade kanyler. Samtidigt lyckas boken väl med att skriva fram baksidorna av detta: föräldrars oro, alla dessa dödsfall, missbrukarens självupptagenhet samt oförmågan att ta hand om barn med tvångsomhändertagning som konsekvens.
27 överdoser och flertalet behandlingshem senare uppstår insikten om att det finns ett annat liv. Det är inte många som överlever ett långvarigtheroinmissbruk. Jag rekommenderar starkt detta vittnesmål till läsning.
Text: Henrik Andersson
