Våra bästa böcker – 2022
Ännu ett år har skyndat förbi, och ännu en gång har vi på KULT brutit ned året i våra bästa läsupplevelser. Perfekt både för dig som bestämt att 2023 är året du börjar läsa igen, och för dig som bara vill ha lite inspiration så här under ledigheten. Vill du fortsätta läsa ikapp? Våra listor över de bästa böckerna från 2021 och 2020 finns här samt här.
Detaljerna – Ia Genberg
Ia Genbergs korta roman Detaljerna har knappast gått någon förbi. Inte konstigt: trots det tunna formatet rymmer boken kraftfulla, ivriga och detaljrika skildringar av fyra människor i ett febersjukt berättarjags förflutna. Med sitt intensiva och flödande språk suger romanen in läsaren i återblickarna av de olika relationerna och i detaljerna som utmärkt dem – alla sammanvävda till en stark helhet. Skarp, känslig och vibrerande prosa som fullkomligt flödar genom kroppen när man läser. Augustprisad av en anledning.
Vår intervju med Ia Genberg finns att läsa här.
Selma Löfman
Babel, Or the Necessity of Violence: An Arcane History of the Oxford Translators’ Revolution – R.F. Kuang
En av de skarpaste berättelserna om de mörka kopplingarna som akademien har till kolonialhistoria. Till alla som de senaste året romantiserat dark academia och böcker som the secret history är detta en mycket rekommenderad läsning. Det är uppenbart att Kuang har en stark akademisk bakgrund (i detta nu en phd) och känner väl till dess mörka vrån och de saker som tystats ner.
Babel har samma tyngd som en modern litterär klassiker, med en twist av historisk fiktion, fantasi och facklitteratur. Den låter egentligen väldigt mycket som en facktext. Om språk och etymologi och språkhistoria. Samtidigt är det en berättelse som sveper in en om vänskaper, familj, och universitetsvärlden. Jag läste den i ett svep även om den är flera hundra sidor lång, för det var svårt att slita sig ifrån.
Jag är ju trots allt en humanist i grunden, så det är klart att jag kände en stark igenkänning i sidorna om språken och latinets grunder, men jag tror att i dessa sidor kan en oavsett ens intresse för språk och humaniora hitta något som lockar. Om inte jag kan övertala, sök då efter de hundratals boktoks som pratar om denna boken som årets bok!
Sara Razi Ullah
tonårspar har kul på allmän plats – Aravind Jayan
Redan på första sidan spricker det. En smygfilmad video hamnar på nätet (”en dålig sådan”). Ett skandal skakar ett samhälle. En familj hamnar i kris. The only way to go is down.
Aravind Jayans debutroman om skam, moral och generationsskillnader är en av årets bästa romaner. Jayan skyggar inte för något och drar upp ämne efter ämne ur en (till synes) bottenlös väska av brännande frågor. Hur mycket kan du egentligen kontrollera ditt eget narrativ? Om du är lojal mot alla, är du lojal mot ingen? Och går det att stoppa den skam som redan börjat växa? (Svar: lol självklart inte) Det är välskrivet och intensivt, osympatiskt och mänskligt. Jag plöjde hela boken i en sittning.
En längre recension av boken finns här.
Ellen Algren
Ovanjorden – Mikael Berglund
Ovanjorden av Mikael Berglund är en bok som sakta gräver ner sig under huden, som sida för sida får fäste i ens kropp. Vi får följa Oscar och hans relation till renskötaren Eja, en kärlek som är självklar men samtidigt ständigt fryser till is i fjällens karga landskap. Myggbetten och kylan följer läsaren genom boken, och ständigt närvarande är känslan av ett mellanförskap som uppstår när man bara har delvis rätt till bakgrunden man kommer från. Ögonblick varar i flera sidor, och år springer iväg längs med sidorna. Språket i sin tur är poetiskt och enkelt, där samiska ord flätas in i svenskan. Berglund gestaltar sparsmakat men samtidigt så rikt, vilket gör Ovanjorden till en unik, vacker och drabbande läsupplevelse.
Daria Spitza
D e kroniskt – Caroline Ringskog Ferrada-Noli
Det är ett bearbetande. Både att läsa boken, och som vi får följa.
Anne har ont och det kommer hon fortsätta ha. Hon söker hjälp för sin smärta, men domen är där för att stanna. Livet får hon helt enkelt se genom smärtan, och allt hon tar sig för är med en kropp – sin kropp – som tynger henne.
Enkelt sagt skulle man kunna säga att det är vad boken handlar om. Om huvudkaraktären Anne, om att processa och om kravet på förlikning. Men boken handlar om allt. Om att vara kvinna, om att vara människa. Om ett samhället, om rasism. Om sexualitet och relationer, och destruktiva relationer. Om att vara mamma, om barn och abort. Om att finnas, och att inte göra det.
Caroline Ringskog Ferrada-Nolis D e kroniskt är nog min tyngsta läsning i år. Och samtidigt min starkaste. Det är något med hur den är skriven, med korta meningar och ord man faktiskt använder. Det är mycket variation, vissa kapital är långa andra korta, och varje mening hakar i en annan. Jag kan inte likna det vid något annat än att den är skriven enligt samma mönster som jag tänker. Och det går rakt in.
I samband med att boken släpptes träffade Lovis Bratt Deland författaren Caroline Ringskog Ferrada-Noli och det kan du läsa om här. Vill du läsa en längre recension av boken finns även det.
Lovis Bratt Deland
Matrix – Lauren Groff
Jag vill varmt rekommendera Matrix av Lauren Groff som kom ut på svenska i år. Vi följer Marie de France från det att hon kastas ut från hovet, eftersom hon är för ful för att giftas bort. Hon flyr till ett kloster, mest för att hon inte har något val, och tar sig an att skapa något vackert mitt i svälten och fattigdomen som är medeltidens hårda värld. Groff beskriver med tillika delar avsmak som förtjusning 1100-talets miljöer och personerna som befolkar dem. Det är inget romantiserande, men heller inget vältrande – det är helt enkelt trovärdigt. Författarens agens lyser med sin frånvaro, till skillnad från många andra historiska romaner en läst genom åren, vilket ger läsaren möjlighet att själv analysera kring hur vi faktiskt ser på vår historia, för att inte tala om kvinnorna som bär vårt historiearv.
Boken är inspirerad av vår historia men är en roman, och en oerhört välkomponerad sådan.
Matilda Olson
Ixelles – Johannes Anyuru
Trots att Ia Genberg var en välförtjänt mottagare av årets Augustpris, så är Johannes Anyurus senaste roman min självklara vinnare. Den som läst De kommer att drunkna i sina mödrars tårar kommer att känna igen stämningen i denna stillsamma men storslagna och känslointensiva sci-fi-hybrid. Ruth arbetar för den mystiska “agenturen” och skriver i sin yrkesroll, med en poets handlag, fram fiktiva människor för att driva samhällsutvecklingen i klienternas önskade riktning. Ixelles är i linje med Anyurus tidigare verk nära omöjlig att sammanfatta. Den är som havet – frekvent tematiserat i berättelsen – evigt skiftande. För att dra liknelsen ännu lite längre kommer du inte heller vara densamma när du stiger upp ur den, som när du dök ner.
Vill du läsa en längre recension av boken kan du göra det här.
Saga Lindholm
En handfull vind – Negar Naseh
Året är 1978 och vi befinner oss på en balkong i Teheran där vi finner Minou som sitter tillsammans sonen Nima. På gatan, ett stenkast från balkongen, hör man revolutionens buller. Vi har hamnat mitt i den iranska revolutionen. Negar Naseh fångar upp läsarna med ett nästintill poetiskt språk samtidigt som berättelsen kastar oss fram och tillbaka, där vi som läsare får följa karaktärernas perspektiv. En handfull vind har två parallella historier – Minous familj som är det övergripande fokuset i boken samtidigt som vi får följa shahens sista tid vid liv i Panama. Revolutionen genomsyrar hela tiden berättelsen, vart karaktärerna än befinner sig.
En mycket aktuell bok i vår samtid. Jag som många andra kunde inte undgå att notera det faktum att boken släpptes den nionde september; 44 år sedan revolutionen och i samband med en ny revolution som påbörjats på samma gator.
En längre recension av boken finns här.
Emma Motamed Shafie
Skriften i vattnet – John Ajvide Lindqvist
Den kommersiella bokhöstens stora snackis blev just det på grund av vad den inte är. John Ajvide Lindqvist fick uppdraget att ta över Millennium-facklan från David Lagercrantz, men mötte en absurd refusering och vände sig därför till sitt trogna förlag med vad som nu blivit till Skriften i vattnet. Det är en meta-millennium där huvudkaraktären, den tidigare polisen och numera deckardrottningen Julia Malmros, får i uppdrag att skriva – ja du misstänkte rätt – en fortsättning på den klassiska serien om Mikael Blomkvist och Lisbeth Salander. När hon under sin research möter den mycket yngre, manlige hackern Kim utvecklas en dynamik som speglar de välkända karaktärerna, men med en relevant och mycket välbehövlig uppdatering.
Jag är ingen storkonsument av deckare men en trogen följare av Ajvide Lindqvists skräck (och lite sådan finner du även här). Han gör dock ett galant intåg i genren och hanterar den bekvämt. Här får du hårdkokt, välskriven spänning med storpolitik, flerbottnade karaktärer och en oväntat stor dos humor.
Saga Lindholm
Sådant som är omöjligt – Salma El-Wardany
Ett ämne som jag önskar lyftes mer i litteraturen är kvinnliga vänskapsrelationer. Varför handlar det alltid om kärleksrelationer? Varför det ständiga sökandet efter tvåsamheten? Så jag kunde inte ha blivit gladare när Sådant som är omöjligt landade i mitt knä. Salma El-Wardany har lyckats fylla boken med livsråd skrivna mellan raderna och en känsla av gemenskap, med kvinnor och vänskap i fokus.
Vi möter Malak, Kees och Jenna efter deras sista universitetsår där de brottas med sina mångsidiga identiteter, tankar och relationen till varandra. Vad jag älskar med dessa karaktärer är deras ärlighet, lojalitet och råhet. De är komplexa, något vi inte alltid finner hos kvinnliga karaktärer i litteraturen. Handlingen är händelserik och nyanserad vilket bidrar med en känsla av närhet till de tre unga kvinnorna. Detta är en berättelse om vänskap, livets berg och dalbanor samt den eviga frågan – vad ska jag göra med mitt liv?
En intervju med Salma El-Wardany finns att läsa här.
Emma Motamed Shafie
Bröd och mjölk – Karolina Ramqvist
Det finns något förtrollande över Karolina Ramqvists senaste bok Bröd och mjölk. Inte nog med att den drar åt sig blickar med sitt vackra omslag och mjukt klingande titel, såväl språket som berättelsen tilltalar läsaren med en mjuk ton. Vad än bokjaget berättar känns det självklart.
Maten är tråden. Genom att leka med tre generationer – en dotter, en mamma och en mormor – får läsaren färdas genom tid och rum. De olika kvinnorna har varsina förhållningssätt till födan de dukar fram. Genom gestaltning och anekdoter förklaras bokjagets relation till mat, som mer och mer blir till en besatthet. En livsstil.
Bröd och mjölk är både välskriven och allmänmänsklig. Och viktig! Så läs den du.
På KULT finns också en längre recension här.
Lovis Bratt Deland
Cloud Cuckoo Land – Anthony Doerr
Jag tror denna kommer följa med mig i decennier. Doerr gör mig ödmjuk inför att någonsin ha en tanke på att skriva fiktion. För finns någon som kan spinna en värld av ord lika väl som han? Det tror jag inte. Om jag läste Babel på två sekunder spenderade jag månader med Cloud Cuckoo land. Inte för att den är särskilt svårläst, nej, bara för att jag ville dra ut på de drygt 600 sidorna så lääänge som jag kunde.
Om jag ska försöka förklara vad den handlar om så är det i princip: en berättelse som handlar om en bok som är en värld i sig självt. Det är denna boken som alla karaktärerna letar efter, i gröten, i dörrkarmen, i andra berättelser, i sig själva, i framtiden, samtiden och historien. Den som hittar boken hittar pandoras ask.
Jag älskar allt Doerr skriver för varje verk är en egen värld, ett universeum, och i den rymmer ett helt känslospann. Jag gråter, jag skrattar, jag förundras och jag önskar jag kunde göra allt igen. Om något, läs denna. Och skriv till mig sen.
Sara Razi Ullah
Detransition, baby – Torrey Peters
Ames ska bli pappa. Han kan inte tro det. På riktigt – länge levde han som transkvinna och han trodde att hormonbehandlingen han genomgick då gjort honom steril. Nu har han detransitionerat, och lever som en man i ett heteroseuxellt förhållande. Men han klarar inte av de könade förväntningar som att vara en pappa innebär. Han behöver få vara bara en förälder, inte en pappa.
Reese vill inget annat än att bli en mor. Men som transkvinna innebär moderskap alltid att det finns en till part involverad. En annan mamma. När Ames, hennes ex-partner, ringer och säger att han ska få det som hon allra mest vill ha – barn – måste hon blunda och räkna till fem. Men Ames vill något mer. Ames undrar om hon vill vara med och uppfostra barnet.
Detransition, baby är alla bra adjektiv jag kan komma på. Rolig. Smart. Utforskande. Allt! Torrey Peters tar ett järngrepp om genus, identitet och ideal för att ruska om det tills något bra kommer fram. Och bra är det sannerligen.
Tidigare i år intervjuade KULT Torrey Peters. Den intervjun finns här.
Ellen Algren
