Vänstertjejen är högerkillarnas nya favoritfantasi
Den ideologiska klyftan mellan unga män och unga kvinnor har aldrig varit så stor som nu. Könspolarisering inom politik och värderingar är ett faktum. Det senaste riksdagsvalet blev historiskt på grund av de stora könsskillnaderna i partival.
Men vad innebär detta för dejtingmarknaden?
Kan vi dejta över blockgränserna, och i så fall, hur ser dynamiken ut mellan de högerövertygade männen i majoritet, och kvinnorna som till övervägande del står kvar till vänster?
Tvär-ideologisk dejting på uppgång
I USA finns det ett återkommande mönster som skär igenom de politiska skiljelinjerna: högermän vill uttryckligen dejta vänsterkvinnor.
Men denna trend är inte ett tecken på ett öppet sinne eller intellektuell nyfikenhet. Det är en ny typ av manifestation av uråldriga patriarkala strukturer.
Attraktionen är sällan politisk i egentlig mening. Enligt dejtingsajten MillionaireMatch söker rika konservativa män i hög grad liberala kvinnor, och beskrivningen är talande: motsatser som kompletterar varandra. Konservativa män står för stabilitet, målmedvetenhet och struktur. Liberala kvinnor tillskrivs empati, emotionell intelligens och kreativitet. Politiska skillnader framställs inte som ett hinder, utan som något som skapar dynamik och balans.
Förklaringen: vänsterengagemang blir feminint kodat
I ett TikTok-klipp menar en kvinna att konservativa män ofta uppfattar liberala kvinnor som mer feminina än konservativa kvinnor, och därför aktivt söker sig till dem. Vänsterengagemang och vänsterkodade begrepp som omsorg, välfärd, solidaritet och skyddsnät läses, särskilt från högerhåll, ofta som feminina värden.
Techmiljardären Peter Thiel har menat att kvinnors rösträtt inte går att förena med frihet eftersom kvinnor automatiskt och självklart röstar för sjukvård, bidrag och minoritetsskydd. Staten blir därmed per definition feminiserad, och därmed ett hinder för det han ser som framsteg.
Om staten är feminin, blir vänstern det också. Och då blir vänstertjejen attraktiv på samma sätt som femininitet ofta är stereotypt attraktivt.
Den demografiska förklaringen räcker inte
I Sverige finns fler unga vänstertjejer än vänsterkillar, och fler unga högerkillar än högerjejer. Om heterosexuella relationer ska bildas (vilket regeringen skriker efter i den nya utredningen om minskat barnafödande) innebär det, rent matematiskt, att en betydande andel vänstertjejer kommer att behöva dejta högerkillar. En demografisk ekvation som helt enkelt måste gå ihop. Girl math.
”I think a lot of conservative men date liberal women because there are so many liberal women”, konstaterar en progressiv amerikansk kvinna i en BuzzFeed-sammanställning.
Men kalkylen spricker snabbt, i alla fall i den svenska kontexten. Två tredjedelar av unga kvinnor i Sverige uppger att det är ganska eller mycket viktigt att dela politiska åsikter med sin partner, enligt Indikator Opinion. Om politisk samstämmighet väger så tungt räcker det inte att hänvisa till ett överskott i statistiken. Det är något annat än demografi som behöver driva mönstret.
Attraktion bortom ideologi
I en artikel i Teen Vogue intervjuas Mary, 25, som beskriver sig själv som ”väldigt liberal” men som ändå förvånade sig själv genom att bli förälskad i “Matt”, en man som röstade på Trump dubbelt upp, ägde ett AR-15 och förvarade en laddad pistol vid sängen. Mary berättar att hon var beredd att se förbi deras politiska skillnader eftersom hon upplevde honom som rolig, intelligent och ekonomiskt stabil. Hans traditionella dejtingbeteenden, såsom att alltid ta notan och öppna dörren, upplevde hon som charmiga.
Marys berättelse är inte unik. En studie från Iowa State University visar att progressiva kvinnor ofta upplever traditionellt maskulina beteenden som attraktiva, just eftersom de signalerar skydd, engagemang och stabilitet. Ideologisk oenighet kan därmed samexistera med, eller till och med förstärka, en könad attraktion.
En försvagad vänsterfeminism
För bara några år sedan formulerades vänsterfeminismens paroll ”dumpa din kille”, en viral uppmaning att lämna relationer som upplevdes stå i vägen för politisk och personlig autonomi. Avståndstagandet från män som symboler för begränsning var både explicit och kollektivt iscensatt.
I dag framträder en annan figur. Vänstertjejen har blivit en sorts intellektuell manic pixie dream girl. Hon är politiskt engagerad, emotionellt tillgänglig. Ett väsen som erbjuder stimulans snarare än motstånd. Eller som dejtingsajten MillionaireMatch formulerar det: konservativa män känner sig utmanade och vitaliserade, medan liberala kvinnor uppskattar en stabil, pålitlig närvaro som bekräftar deras självständighet.
Gammal patriarkal maktutövning i ny form
I diskussioner på Reddit återkommer en mer cynisk tolkning av varför konservativa män söker sig till progressiva kvinnor. En kvinna beskriver det som en utmaning: motståndet i sig gör relationen mer attraktiv, eftersom den rymmer möjligheten till erövring. En annan jämför dynamiken med kolonisering, domesticering och gentrifiering, processer där något vilt eller självständigt formas, tämjs och görs kontrollerbart. I den logiken blir relationen inte romantisk, utan snarare ett bevis på maktutövande.
Denna maktdimension uppmuntras också aktivt i vissa konservativa kretsar. I en manifestliknande text i den konservativa publikationen Washington Examiner förespråkar debattören Peachy Keenan vad som i praktiken kan beskrivas som ”flirt to convert”. Hon berättar hur mötet med en maskulin man med fast moralisk kompass fick henne att ompröva sin feminism och sina politiska övertygelser.
Att dejta en vänstertjej blir i detta ljus inte ett hot mot högerkillens självbild, utan ett komplement. Hon tillför något mjukt, men rubbar inte hierarkin. Snarare befäster hon den.
När högertjejer inte behöver män, men högerkillar gärna vill ha vänstertjejer, återuppstår en gammal maktordning i ny tappning.
Att högerkillar dejtar vänstertjejer säger därför mindre om öppenhet än om ordning. Det är inte ett brott mot hierarkin, det är ett sätt att bevara den.

