Trump och Witchtok – så blir häxans comeback
Donald Trump pratar om häxjakt och under hashtaggen #WitchTok blandas feminism med krimskrams. ”Häxfiguren fungerar återigen som ett slags projektionsyta för samtidens osäkerhet”, skriver KULT:s Rebecka Bjuremalm.
”Där det finns många kvinnor finns det många häxor”, lyder baksidestexten på danska Olga Ravns senaste roman ”Vaxbarnet”.
Häxestetiken har blivit till en kulturell och kommersiell trend. På TikTok blandas kristaller, tarot och feministiska slogans under hashtaggen #WitchTok. Rebecca och Fiona gästar Sveriges Radios dramaprojekt ”Scenen – Shakespeare för alla” som coola häxor i Macbeth. På Etsy finns häxkraft som passar alla plånböcker, då häxorna tar allt från $10 till över $200 för sina tjänster.
Häxan är alltså tillbaka, och fenomenet är både kulturellt och globalt.
Det är dessutom politiskt.
När tidningen Jezebel skämtsamt skrev att de anlitat en Etsy-häxa för att förbanna högerprofilen Charlie Kirk, bara dagar innan han blev skjuten, ekade det kusliga sammanträffandet genom tid och rum.
Sedan dess har texten plockats ner.
Donald Trump har vid flera tillfällen anklagat sina politiska motståndare för att genomföra en ”witch hunt” – en häxjakt. Genom att använda denna symbolik vill han framställa sig själv som ett offer för en orättvis och politisk förföljelse. Samtidigt som det naturligtvis inte pågår någon sådan politisk häxjakt, så menar Egil Asprem, forskare i religionshistoria vid Stockholms universitet, att den så kallade häxrörelsen faktiskt fick ett uppsving under den första Trumpadministrationen, som ett motstånd till konservativa krafter. Politiskt motstånd med häxor i spetsen finns även i Ukraina, där det kvinnliga förbandet ”Butjas häxor” tränar inför en potentiell rysk offensiv i riktning mot Kiev.
”Häxan kan bli en symbol för feministisk styrka i en tid av jämställdhetspolitisk backlash, men blir också en spegel för vår vilja att förenkla, personifiera och demonisera det vi inte förstår.”
Men under ytan finns ett mer oroande drag. Historiskt byggde häxprocesserna på populism och behov att hitta syndabockar. Samma drivkrafter ekar i dag: i vaccinmotstånd, klimatförnekelse och konspirationsteorier.
Än idag likställs häxor (läs: kvinnor) med kaos. Börsbegreppet “triple witching” inträffar fyra gånger per år, och brukar skapa större handelsvolymer och potentiell volatilitet på marknaden. Begreppets namn har enligt optionsexperten Carl Björkegren en logisk förklaring. ”Häxor skapar kaos. Det är precis vad som kan hända på aktiemarknaden när det här sker”, säger han till EFN.
Att häxan nu gör comeback handlar därför inte enbart om estetik eller popkultur. Häxfiguren fungerar återigen som ett slags projektionsyta för samtidens osäkerhet. Vi befinner oss i en era präglad av polarisering, misstro mot institutioner och en känsla av att världen glider ur våra händer. Häxan kan bli en symbol för feministisk styrka i en tid av jämställdhetspolitisk backlash, men blir också en spegel för vår vilja att förenkla, personifiera och demonisera det vi inte förstår.
Häxans kulturella uppsving må representera en form av feministisk upprättelse. Men samtidigt påminns vi om att syndabocksmentaliteten är än mer volatil för samhället, än vad Triple Witching Day är för börsen.
