Stockholms filmfestival: Galapremiär
Igår invigdes den 34:e upplagan av Stockholms filmfestival på Skandia och KULT Magasin var givetvis på plats! Det var en fullsatt galapremiär med entusiastiska filmälskare, varpå höjdpunkten var den nordiska premiären av Yorgos Lanthimos Poor Things.
Galan öppnades med ett tal av kulturminister Parisa Liljestam, där hon framhöll filmens betydelse i samtiden som en viktig mötesplats för samtal och dialog som sträcker sig över gränser. I år kretsar festivalen nämligen kring temat att manipulera information, många av de filmer som kommer visas ifrågasätter vad som är sant eller falskt, i synnerhet i en digitaliserad värld. Därför tycker jag, precis som MovieZine, att Poor Things är en perfekt öppningsfilm med sin absurdism, som också påminner oss om parallellerna mellan Lanthimos och Sveriges nationalskatt Ruben Östlund, som båda delar samma typ av mörka humor.
Årets program är synnerligen spännande – över 130 filmer från 50 länder kommer att visas där filmskapare, bland andra regissörerna Catherine Breillat, Ethan Hawke och Ken Loach, besöker festivalen. Med andra ord kommer vi på KULT enbart att leva i filmens värld fram till den 19:e november. Efter det är den stora postfestival-depressionen att vänta… Men nu är nu, och jag ser mycket fram emot ett flertal filmer, däribland Hirokazu Kore-edas Monster som handlar om Saoris son, Minato (Soya Kurokawa) som börjar bete sig annorlunda efter att en lärare slagit honom. Saori, som spelas av Sakura Andō, söker svar från läraren på hur det har kunnat gå till så, men allt är inte som hon först föreställt sig. Filmen djupdyker således i karaktärernas olika perspektiv och filmfestivalen liknar den vid Kurosawas Rashomon. Det är regissörens första film på japanska sedan Shoplifters (2018) som vann Palme d’Or på Cannes filmfestival samma år.
En annan film jag är väldigt sugen på är Andrew Haighs drama All of Us Strangers, som löst är baserat på Taichi Yamadas roman Strangers. I huvudrollerna ser vi Andrew Scott (som ni kanske vet att jag är förtjust i) och Paul Mescal, vilka i filmen är grannar som inleder en relation med varandra. I takt med att deras relation utvecklas kastas Scotts karaktär, Adam, tillbaka till sitt förflutna och besöker sitt barndomshem där hans föräldrar fortfarande verkar bo. För mig låter det som en känslomässig bergodalbana som kommer att innebära flera timmar av terapi – med andra ord, jag är på.
Utöver det vill jag givetvis se Breillats En sommar – som följer romansen mellan en äldre kvinna och hennes 17-årige styvson – vilken hon nu har vunnit den 7,3 kilo tunga statyetten Bronshästen med. Framför allt är hon en sådan betydelsefull auteur när det kommer till att porträttera sexualitet, i synnerhet unga kvinnors sexualitet, som ömsom ses som väldigt kontroversiell. Ja, sen är jag väldigt nyfiken på tävlingen 1km film, där tio lovande regitalanger får tävla om en av Sveriges största kortfilmspriser som tidigare tilldelats bland annat Ninja Thyberg. Så mycket film! Så lite tid! Vi ses i biomörkret!
