Många lärde först känna henne genom samarbetet med Hannes på genombrottslåten Stockholmsvy, där hennes röst bidrog till låtens drömska atmosfär. På waterbabys egna låtar får R&B möta lo-fi-pop och klassiska arrangemang. Nu släpper den hajpade stockholmsartisten sin första fullängdsskiva. På Memory Be a Blade visar Kendra “waterbaby” Egerbladh prov på ett känsligt arrangemangssinne där värme möter mörker, och där nostalgi står i fokus.
Texterna kretsar kring reflektioner över ett tidigare uppbrott. Enligt artisten själv hade hon nästan gått vidare och till och med träffat någon ny, när låtskrivandet började. Men när även det förhållandet tog slut förändrades albumets innebörd. Plötsligt blev låtarna inte bara tillbakablickar utan också speglingar av ett nu.
Albumet består av åtta spår, och inget av dem känns överflödigt. Tvärtom: när en låt tar slut vill man som lyssnare snarare trycka på repeat och känna att man hör den för första gången igen. Det är tydligt att musiken bär spår av waterbabys klassiska bakgrund – improvisation möter noggrant komponerade arrangemang där piano, stråkar, horn och träblås tillsammans skapar ett nästan filmiskt ljudrum.
Amiss är kanske det starkaste och mest drabbande spåret. Cellon tillför dramatik och tyngd – samma typ av effekt som i Something in the Way av Nirvana, eller varför inte Under Ytan av Uno Svenningsson. Samtidigt återkommer waterbaby gång på gång till en sårbar fråga som bär låten framåt: “Did I do enough?”
Nostalgin löper som en röd tråd genom skivan. Jag är ingen psykologexpert, men alla med anxious attachment-style, se hit! Albumets texter handlar ofta om att romantisera någon, men också om en längtan efter att bli romantiserad tillbaka. I titelspåret sjunger hon: “If you need someone to remember you / Just know, I’ll remember it all.” Samtidigt blottar hon ett mer sårbart självporträtt i raden: “My favourite part is still the one only you can see / My favourite me is still the girl I used to be.” Här finns en melankolisk insikt om hur ens självbild ofta formas i relation till andra.
Lekfullhet är lite av waterbabys signum. Kanske det mest intressanta med Memory Be a Blade är sättet produktionen balanserar perfektion och skav. R&B-produktioner kan ibland falla i fällan att vara så polerade att de nästan känns som att lyssna på ren mekanik snarare än musik. Det är en fallgrop som waterbaby skickligt undviker. Produktionen lämnar utrymme för små skavanker, det kan vara ett felsteg på pianotangenterna, en diskret dist-effekt på rösten, små andningar och harklingar. De där detaljerna gör musiken levande. Det blir inte misstag utan textur.
Och långt fram i mixen ligger waterbabys röst, mjuk och sammetslen, som bär låtarna med en stillsam självklarhet. Memory Be a Blade är en debut som känns både intim, ärlig och ambitiös, och som placerar waterbaby bland de mest intressanta rösterna på den svenska scenen just nu.
