Man blåser bort
Vasas flora och fauna
7
Den finlandssvenska indiepopgruppen Vasas flora och fauna bildades av Mattias Björkas och Iiris Viljanen 2012, men när debutalbumet Släkt med Lotta Svärd släpptes drygt tre år senare hoppade Viljanen av projektet. Istället fyllde sångerskan Tina Kärkinen och pianisten Daniel Ventus skorna och skapade bandets nuvarande konstellation. Vasas flora och fauna har förtrollat både publiken och kritiker med sin Österbottniska dialekt över vemodig vispop. Med sina klipska och träffande vardagsiakttagelser och sitt svängiga folkindiestuk fyller de ett tomrum som tidigare saknats på svenska popscenen. Nu har de släppt sitt femte album Man Blåser Bort. Håll i hatten!
Albumet består av tio låtar och inleds med den somriga och livliga Du har förändrats. När man höjer volymen hör man strömmarna av atmosfäriska syntar som tonerna seglar på. Det finns ett oerhört flyt i låten, som porlande vatten, samtidigt finns ett vemod i texten som skapar en svidande kontrast. Näst på tur står den lekfulla och barnsligt söta Jag och Daniela. Det finns något rakt och rart med den här låten, ljudbilden reflekterar den enkla och lyckliga texten och får en att känna sig alldeles nykär. Det går inte att låta bli att sjunga med och harmoniera på stämmorna, ett riktigt lycko-anthem.
Aningen mer beska finner vi i albumets tredje låt Ett torg där man blåser bort. Produktionen känns en aning repetitiv men låten har en lyrisk närvaro som lyfter upp. Termen “diskbänksrealism” – som bandets stil för tankarna till – gestaltar tillvaron som både ljuv och smärtsam. Man blir på något sätt fäst vid låtarna för att det finns en grad av mänsklig igenkänning, bandet målar upp bilder och speglar så man stannar till och tänker: men där var ju jag!
Tempot saktas ned på albumets femte låt Verksamheten upphör, som genomsyras av en sorgsen klarinett. Av alla låtar hittills är det denna som dröjer sig kvar längst hos lyssnaren med fraser som “Vi gick och hoppades på ett under / Och nu är vi bara gammalt bråte / Vi tittade bakfönster nu, där bredde eviga ängar ut sig / Till slut vissnar även de sista / Vi lämnar er ifred”. Låten är kraftfull i sin uppgivenhet och man lämnas med en hulkande känsla i kroppen.
Den gråtiga känslan består och sväller under låten Roland, som har en retro stämning över sig. Det känns som en hyllning och en vandring i det förflutna, melodierna är lättillgängliga och nynnvänliga. Något gammalt och nytt möts, trion blåser liv i gamla traditioner som man vid en första anblick inte skulle koppla till nutidens svenska popscen. Spåret Misty har en 80-talsklang och en tonartshöjning som dekoreras med en bitterljuv text: “För Misty smakade bra / Både på dagen och på kvällen / På vardagar och på helger, Misty / Alla använde, även jag / Det var ett pris vi fick betala / Vad annars när inte himlen tröstar”. Låten passar lika bra på den lantliga danslogen eller hemmafesten som på den stora scenen.
Albumet avslutas med stillsamma och aningen lättglömda För er går allt i vågor följt av Yttervindar, vars toner omfamnar en och trasslar in sig i håret när man dansar till det ryckiga beatet. Sist (men absolut inte minst) får vi balladen Fint att du tydde dig till mig som känns lite som en godnattvisa, man slumrar till och får låna någons minnen att drömma om.
Det finns något hemtrevligt med trions musicerande, en ärlighet och en trygghet. Man känner sig hemma i platserna som skrivs fram även om man inte nödvändigtvis känner igen sig i dem, texterna lyckas fånga något djupare och större. Man blåser bort slår därför till från flera håll, som en storm – det vardagliga, det extraordinära och det smärtsamma. Låtarna är kvicka och effektfulla, vilket är på gott och ont, ibland tröttnar man lite på det repetitiva och raka medan det i andra fall utgör den perfekta strukturen för låten. Vasas flora och faunas stora styrka är den säregna stilen som känns varm och har förmågan att måla det gråaste av rum till något sentimentalt och meningsfullt. Det finns otroligt mycket hjärta. Väderprognosen för Man blåser bort blir sol, en gnutta regn och medryckande vindar.
