Myten om Sisyfos

jag känner inte Sisyfos
men jag tror att han är lycklig

det måste finnas kaffe
snälla inte så långt bort
det måste bli nåt
av det här
men nu måste jag gå
kommer tillbaka om en stund
och sedan är det hem igen och
laga mat och diska
långsamt överrumplas jag
av att det inte längre blir mörkt klockan tre
och nästa morgon väntar en ny dag
nej, snälla, inte så långt bort

på förmiddagen väntar han på KB
eller inte väntar kanske
mer som han är där
när solen redan skiner över ekarna i parken
trots att det borde vara februari

ja, han väntar alltså
inte men han är där
och utan ett ord är vi två

kan bollen bara snälla börja rulla någon gång
jag frågar om
han äter lunch med mig i parken
men klockan är ju bara elva
så jag går och
köper kaffe
och jag dricker det på vägen
så jag går tillbaka
köper kaffe
och jag dricker det på vägen
så jag går tillbaka
köper kaffe
och jag dricker det på vägen
och nu har det blivit varmt i Stockholm
vilken tur att det är så långt bort
fast det är maj
och inte februari
så jag sätter mig bredvid honom
och utan ett ord är vi två
han dömer inte
mer som han är där

och sedan har det blivit kväll
och Stockholm är så varmt så här års
och en vän har slutat vara spårlös
och blivit en vän
och eftersom man måste
tänka sig att Sisyfos är lycklig
så rullar jag min cykel in till stan
en vän på andra sidan bordet
är plötsligen en vän
igen


och nästa morgon väntar han på KB
och kaffet är så långt bort
att jag sätter mig bredvid
och utan ett ord är vi två
och den här gången är det lunch i parken
fast matlåda
det går för fort
och alldeles för långsamt
det måste bli nåt av det här
jag hinner inte annars

och sedan har det blivit kväll
och eftersom jag kommit lite närmre toppen
kan jag se hur andra stenen ramlar
och på kvällen framför datorn
och en ordbok
hinner jag fånga den i farten
tror jag
fast det redan blivit sent i maj
och knopparna på träden
inte bara slagit ut

jag tror inte på gud
jag tror på is och mörker

och sedan är han inte längre bredvid mig på KB
för hans sten har stannat kvar på toppen
för ett ögonblick
och jag får gå och köpa kaffe
som jag dricker upp på vägen

men en vän på andra sidan bordet
måste också rullas upp på nytt
så jag rullar fram min cykel
inte hem till ordboken och datorn
och verkligheten bryter in
och säger
bara för ett ögonblick
det här är frihet
lycka
amnesti
om bara något kan stå stilla lite grann
men alla bågar måste bli till cirklar
och den här har gått i flera varv nu
så jag släpper stenen
för att hinna fånga nästa

och nästa morgon väntar han på KB än en gång
eller inte väntar kanske
mera finns där
verkar bo där nu
trots att det snart är sommar
och jag känner inte Sisyfos
men jag får tänka mig att han är lycklig
för det måste finnas något
nära
inte så långt bort