Månadens mixtape: oktober

Oktober har lidit mot sitt slut, vi har vridit tiden en timme bak, men tycks ändå stå fast i en tid som knappt rör sig framåt. Samtidigt har oktober varit en månad full av protester, debatter och en ständigt ökande osäkerhet för stora delar av världen. När vi nu kliver in i november står vi inför ett presidentval som får de flesta att slita på nagelbanden, en alltjämt ökande siffra av COVID-19 — eländet tycks bara öka. Vart vi vill komma med denna deppiga inledning?

Till vardagsflykten, förstås. I detta fall: Musiken. Under oktober har vi intervjuat en rad inspirerande artister, som till exempel Johan Airijoki, Kasino och LÉON. Vi har i vanlig ordning också recenserat nya releaser och varje fredag samlat veckans bästa singelsläpp.

Nu är det dags att knyta ihop säcken och bjuda på en salig blandning av verk, som erbjuder såväl verklighetsflykt som välbehövliga tankeställare. Läs, lyssna och låt dig ryckas med!

Vill du direkt till Spotifylistan? Den hittar du här!

ALBUM VIDEO SINGLAR

VIDEO

**Harry Styles – Golden (Official Video)**

Harry Styles släppte sitt andra soloalbum Fine Line i december förra året. Under 2020 har albumet dominerat topplistorna och fått sig ett flertal visuellt vackra musikvideor. Näst på tur att bli video var låten Golden.

Under Goldens första sekunder möts vi av en springandes Styles. Solkysst och klädd i nyanser av vitt, rusar han igenom en tunnel och över en stenstig bland grönska. I nästa klipp syns han i en blå kostym framför en skär solnedgång. Landskapen och garderoben brottas över vem som äger scenen, men det är hans evidenta charm som krönas till vinnaren. Musikvideon speglar honom så väl i att den är lättsam och intensiv på samma gång. Om hela världen inte redan kärat ner sig i Harry Styles lär Golden bli esset i rockärmen.

Zejneb Rauf

Adult Swim: A Special Performance by Run The Jewels

I somras släppte Run The Jewels, duon bestående av Killer Mike och El-P, ett av årets hittills röjigaste album: RTJ4. På grund av den rådande pandemin har plattan såklart inte tagits ut på turnén som den förtjänar, men under denna murriga månad gjorde Run The Jewels ett samarbete med Adult Swim som stillar livemusik-abstinensen lite.

I denna välproducerade konsert drämmer duon av samtliga låtar från RTJ4 med gästspel från bland annat 2 Chainz, Zach de la Rocha, Josh Homme och Mavis Staples. Håll ett särskilt öga ute efter det mäktiga framförandet av låten walking in the snow med Gangsta Boo, det är rysningsframkallande.

Robin Andersson

Backyard Sessions: Miley Cyrus ft. Noah Cyrus – I Got So High That I Saw Jesus

Albumaktuella Miley Cyrus bjöd in syrran Noah Cyrus till hennes miniserie Backyard Sessions på MTV för en smäktande duett, och Jesus vad vackert det blev. Systrarnas stämmor går självklart sömlöst ihop, och om det inte vore för Mileys rökigare, twang-fulla stämma hade rösterna nog varit omöjliga att skilja åt. Som komplement briljerar Noah uppe på höjden med sin kristallklara klang.

I Got So High That I Saw Jesus kommer från Noahs senaste EP THE END OF EVERYTHING, och handlar om orosmoln som vilar över samhällets tillvaro – däribland klimathotet och automatiseringen av arbetskraft. Men de två Tennessee-systrarna i svart har funnit sin fristad i en oas av växtligheter där endast deras kärlek till Jesus och… ja, växtligheter existerar.

Theo Hafström

ALBUM

Drive-Through Chapel

Spunsugar

I det lilla trevliga facket för svensk shoegaze hittar man mycket kul nuförtiden. Bland annat finner man Malmöbaserade Spunsugar. Men även om de ofta med en säker hand sorteras in i det levande shoegazefacket, kan man inte påstå att Spunsugar är ”your average shogaze-band”. För det skulle vara att ljuga någon rakt upp i ansiktet. Bandet har sedan länge gjort ett namn för sig själva genom att kombinera denna alternativa rockstil med tunga industriella elektroniska element. Någonting de inte heller att fega med att göra på debutalbumet Drive-Through Chapel, som släpptes tidigare i månaden. Detta är ett album som inte riktigt verkar kunna bestämma sig om den vill framkalla känslan av dödsångest eller nyförälskelse, så den skapar lika delar av båda på samma gång.

Gustav Stjernkvist

Song Machine, Season One: Strange Timez

Gorillaz

Ända sedan Gorillaz släppte Plastic Beach för tio år sedan har bandet aldrig nått någon högre höjd än medelmåtta. Det var rimligt att tänka att Gorillaz hade tappat den otroliga charm som de hade skapat under 00-talet — Song Machine, Season One: Strange Timez bevisar dock att alla vi som har tvivlat på Damon Albarn under det senaste årtiondet har haft helt fel. Strange Timez följer samma formula som Humanz gjorde, det är sprängfyllt av kollaborationer med allt från The Cures Robert Smith och ScHoolboy Q till Fatouma Diawara och den är gången slår Gorillaz huvudet på spiken. Bandet håller hårt i sitt sound men spelar samtidigt till gästernas styrkor och skapar ett ljudlandskap som är värmande och fängslande och får en, för första gången på länge, att se fram emot ett till Gorillaz-projekt.

Oscar Johansson

JEHOVA

Hurula

Det är faktiskt svårt att bli besviken över någonting som släpps av Robert Hurula. Sedan debuten Betongbarn har hans musik aldrig varit ämnad till att än en gång återuppfinna hjulet, utan istället konstant bestått av transparenta skildringar av psykisk smärta och de norrländska betonghusen — alltid ackompanjerade till klassisk svensk depprock. På Lulesonens fjärde fullängdare, JEHOVA, bevisar han inte bara att ångest har mer än ett ansikte, utan också att han själv är en av dess främsta poetiska skildrare. På låtar som Tro På Er Ruin, Vårdcentralen och titelspåret självt blir smärtan och tristessen så påtaglig och genomskinlig att man som vanligt fastnar i en blandning av trans och mani, till Hurulas bräckliga röst.

Gustav Stjernkvist

Wachito Rico

boy pablo

På sitt nya album Wachito Rico bjuder boy pablo på skoningslös romantik och en uppluckrad, sömlös kombination av fiktion och verklighet. Sovrumspopen är i vanlig ordning gnistrande, sockersöt och relativt världsfrånvänd — vilket, till skillnad från vad man skulle kunna tro, i dagsläget är en otrolig komplimang. Är det något vi behöver just nu så är det en gnutta drömsk stämning och en släng blåögd poesi.

Tänd lite ljus vet jag, sätt på Wachito Rico och hångla med någon nice — verklig, eller fiktiv, beroende på vad situationen bjuder på. boy pablo låter dig flyta iväg i fantasins gränsland och romantikens svärmande dimma oavsett.

Daria Spitza

Ett tag till

Mattis

Den Malmöbaserade rapparen Mattis har under de senaste åren släppt en mängd EP:s och singlar som soloartist och om och om igen bevisat sig som en otrolig textförfattare. Det känns dock som att på Ett tag till, Mattis första soloplatta, har han vässat pennan ytterligare och slipat sitt hantverk till en ny nivå. Det är svårt att definiera albumet — det är inte bara hiphop, det är soul, R&B och spoken word allt i ett. Att arbeta inom hiphopens ramar kan vara begränsande, det är en genre där som det dag för dag läggs mindre fokus på texterna och vad som förmedlas genom dem. Detta behöver inte vara något negativt, men när ett album som Ett tag till släpps så inser man varför språket är grundpelaren av genren.

Oscar Johansson

SINGLAR

Justin Bieber & benny blanco – Lonely

I ett tomt rum ekar sången som mest, och bevis på det får vi på Justin Bieber och benny blancos senaste singel Lonely. Bieber sjunger om det emotionella tomrummet som kom med framgången som barn, och för första gången på länge känns orden nära, råa och på riktigt.

I videon får vi se stjärnskottet Jacob Tremblay porträttera en ung JB i den karaktäristiska lila hoodien, och trots att inte mycket händer i videon förutom att han rör sig genom en tom konsertlokal, förmedlas känslan ordentligt när Bieber sjunger om hur ensamt det kan vara på toppen, i allas periferi. På scenen ställer sig unge Bieber, och blickar ut mot en till synes tom lokal, innan kameran fångar in Bieber den äldre i publiken, blickandes tillbaka på den han en gång var.

Nilüfer Yanya – Crash

Nilüfer Yanyas senaste singel Crash är en sådan låt man kommer på sig själv med att längta efter, törsta efter, begära, efter ett antal lyssningar. Crash är en fantastisk blandning av hård, distad bas, elgitarrer, ett otroligt melodispråk och slagkraftig text. Yanya lyckas fruktansvärt väl med att skapa något som känns innovativt och rivigt, utan att för den delen ge avkall på kvalitet och precision.

”If you ask me one more question, I’m about to crash” sjunger hon och man riktigt hör frustrationen klösa under huden. ”Deep inside my own illusions, never going back / Deep inside my own confusion / I was under the impression these things don’t go bad” fortsätter hon medan basen mullrar och gitarrerna fullständigt öser över ljudlandskapet. I behov av lite urladdning? Tryck på play!