Månadens bästa låtar: juli 2026
Jahapp… så var den sommaren (nästan) över. Innan vi vemodig ser tillbaka på all den tid vi inte gjorde mer än att softa i hängmattan med en öl i handen (erkänn, du ångrar ingenting), ska vi se tillbaka på några av KULT magasins musikredaktions favoritlåtar under juli månad – från fantasyinspirerad postpunk, till breakbeats och en udda blandning av glitch och akustisk folk.
Ni hittar alla låtarna från listan och många fler av våra favoriter i vår lista On replay!
Three Pebbles (Saltlick) – Shearling
Ett drygt år efter släppet av Motherfucker, I Am Both: “Amen” and “Hallelujah”…, en entimmes mastodontlåt av experimentell rock, har Los Angelesbandet Shearling nu släppt en uppföljande EP. På öppningsspåret Three Pebbles (Saltlick) lyckas bandet med konsten att fortsätta utveckla sitt redan gränsöverskridande sound genom att blanda glitch och noise med akustisk folk på sätt som snarare påminner om ljudkollage än traditionella låtstrukturer.
Sångaren Alexander Kent bygger textmässigt vidare på sitt vittomspännande mythos. Referenserna till tidigare låtar och album haglar fram i en mörk, kryptisk historia som även blottar såväl bibliska som självbiografiska inslag. När det gäller modern experimentell musik har Shearling verkligen den egenskapen att man aldrig kan förutse vad som ska hända i nästa ögonblick.
Holger Claesson
Tough Luck – Faerybabyy
Kalifornienbaserade Faerybabyy är en av många moderna musiker vars artisteri består lika mycket av estetiken på dess sociala medier som i dess låtar. Hon beskriver sig själv som fantasy gal post punk och befinner sig i en värld bestående av féer, super8, konsumerism samt sprinkles and stardust. Musiken speglar dock inte estetiken något särskilt, då den mest kan beskrivas som mörk bedroom-pop, eller en argare variant av band som The Drums eller Beach Fossils.
Tough Luck är enligt artisten själv sin bästa låt hittills. Huruvida det är sant lämnar vi till lyssnaren. Men ett faktum är att det är en trallvänlig, lo-fi, indielåt med en ordentligt peppig “du suger”-attityd. Och inte minst: en otroligt medryckande syntslinga som får en att minnas tillbaka till tumblr-poppens storhetstid.
Gustav Stjernkvist
speedboat – DJ Suzy
DJ Suzy fortsätter att imponera med sin sköra blandning av breakbeats och eteriska vocals. De studsiga trummorna tillsammans med den höga basen och hennes ljusa, vackra röst kliar varenda knöl i min hjärna. Hennes senaste släpp speedboat har blivit min go to-låt för alla lägen nu i sommar: åka hem sent, gråta, dansa och allt däremellan.
Johanna Fröde
Tyrants of the Mellow Moon – The Strokes
The Strokes sparar det bästa till sist på sin senaste platta Reality Awaits – nämligen den dystra och drömska Tyrants of the Mellow Moon. Redan vid de första tonerna och trummornas släpande intåg är jag fast. Det finns något mörkare i undertonen som för tankarna till Radiohead, lite som en blandning av Faust Arp och Ode to the Mets.
“So we go for one more ride / And that’s okay ’cause I did my time / But now I wait for another chance / When I will take everything I can.” Texten känns sökande och på väg bort, och knyter an med bilden av en western cowboy som pryder albumomslaget. Det har tasslats om att låten kanske insinuerar att bandet en gång för alla ska dra ner ridån (något som dock pratats om sedan Is this it 2001). Hursomhelst, en låt som lätt hamnar på repeat.
Allis Sääsk Berglund
