Jane Remover för internets musikrevolution till Pustervik
Ett av de största misstagen från arrangörernas sida i år var att underskatta hyperpopens inflytande just nu. Konstigt kan man tycka, eftersom Charli xcx som har gjort genren betydligt mer mainstream på senare år, headlineade festivalen förra året. Bland de artister som för genren framåt 2026 finns underscores, Ninajirachi och Jane Remover.I torsdags var kön kvarterslång till Ninajirachi, tusentals personer anlände utan en chans att uppleva en av helgens bästa akter. Extra snopet kändes det med tanke på att Ninajriachi dagen efter spelade på en betydligt mycket rymligare utomhusscen, i Danmark. Grrr, 1-0 till danskarna.
När det är Jane Removers tur är det tack och lov lite enklare att ta sig in. Uppladdningen känns lite wack, DJ:n spelar Amy Diamond precis innan hen ska börja sitt set. Det skiljer sig något oerhört från vad som komma skall. Jane Remover har gjort sig känd för att tänja på gränserna för hur hyperpop kan låta. Det är musik som vägrar hålla sig inom en genre, där hyperpop, shoegaze, techno och hardstyle samsas. Det aggressiva och avantgardistiska uttrycket har gjort hen till en av de mer egensinniga rösterna ur den nya internetbaserade musikscenen.
Hypen är total när hen intar scenen. Spelningen är maxad i alla bemärkelser. Under ca 50 minuter hoppar, skriker och moshar publiken – som till sin majoritet består av Gen Z:s i emo-y2k-utstyrslar. Jane Remover växlar mellan att sjunga autotune över sin DJ, till att ge ifrån sig skränande skrik . I början av konserten står jag vid sidlinjen och vet inte riktigt hur jag ska bete mig. Det blir desto bättre när jag väl ger mig in i folkmassan. Det är musik som försöker förmedla så mycket ljud, distortion och energi som möjligt. Det är ett kaos som måste upplevas tillsammans med andra, då blir musiken förlösande istället för överstimulerande.
Trots det känns det som att ambitionen kunde varit högre. Visst är musiken maximalistisk, men egentligen är allt runt omkring den inte det. Jane Remover ger allt och lite till, men det känns ändå lite som en besvikelse när hen besöker Sverige för första gången och allt vi får är att hen hoppar runt framför en DJ. Mellansnacken består till största del av att artisten klagar på ljudet. Lyckligtvis bryr sig inte publiken ett skvatt och skriker “Jane! Jane! Jane!” så fort artisten lämnar scenen. Det är trots allt mäktigt att se hur Jane Removers internetinflytande tar fysisk form framför scenen.
