Ja, alla hatar snygga, och?
Erik Galli skriver på Expressens kultursida om betald skönhet, och allt det kunderna för dessa kapitalistiska påfund måste utstå efter att ha blivit orimligt snygga. Det upprör, uppenbarligen. Som någon som tillhör Generation Z blir jag mest trött, och blir inte särskilt övertygad av någon debattör.
Galli är alltså han som gjorde SVT-dokumentären Under kniven i början av 2022 som blev väldigt uppmärksammad. Han är dokumentärens huvudperson, i vilken hans ex-kille medverkade med ett erkännande kopplat till Gallis näsoperation. Han uppger att Gallis näsa spred en lukt av skaldjur efter ingreppet. Det fortsatte att lukta även när nosen var läkt. Ja, det är han, ja. Skaldjur-doftande killen. Erik Galli.
Jag skulle påstå att dokumentären varken argumenterar för eller emot skönhetsingrepp, snarare skapar den en rak och direkt skildring av verkligheten. Det tycks Galli vara missnöjd med då han nu ser ut att försöka tvätta bort stämpeln att ingrepp är något dåligt. Den bilden som han tacksamt själv har bidragit till. Verkligheten är verkligen ful om något. Pengarna och konsekvenserna av ingreppen överskuggar resultaten. Men debatten har kommit att handla om något annat.
Det är nästan som att Lisa Magnusson har agerat i affekt när hon raljerar över Gen Z i Dagens Nyheter. Hon tar verkligen sats, med all sitt hat för den generation jag själv ingår i, för att ge replik på Gallis text. Och missar totalt. Texten jobbar utifrån greppet att hon, ”som en millennial”, inte förstår vissa saker. Saken är ju bara den att många av skönhetsindustrins största kunder är millennials. Inklusive Galli. Han är 32 år, en stensäker millennial. Inte Gen Z, som Magnusson verkar tro.
Tomas Hemstad i Arbetet, skriver med en ton som ska tala för majoriteten. Jag kan väl bara tala för min egen generation, men jag vet att det inte finns en enda tjugo-nånting-åring i min omgivning som inte bryr sig om utseende. ALLA gör det. Det är tyvärr ofrånkomligt. Tillika – inte en ursäkt för att falla för ännu en av kapitalismens fällor som spelar på patriarkala strukturer, som Galli verkar mena.
Galli själv med tesen “ni hatar snygga” faller platt. Jag säger så mycket som så här: Det är väl klart att vi hatar snygga människor. SJÄLVKLART! Alla hatar snygga människor, det har han rätt i. Men han måste nog vara den sista att komma till insikt om saken.
”Alla hatar snygga, alla hatar de som har pengar nog lägga det på något så obehövligt som ett ansiktslyft”
Den här debatten är tråkig och saknar kärna. Alla hatar snygga, alla hatar de som har pengar nog lägga det på något så obehövligt som ett ansiktslyft. Alla bryr sig om utseende, no shit.
Det är väl inte där fokuset bör ligga. Hos människor som uthärdar existensen genom ingrepp, reproducerar idealen och bland annat skapar en debatt om något så banalt som att alla hatar snygga människor. Medan vi andra här måste raw-digga verkliga livet med våra imperfekta ansikten.
Något så litet som en välgrundad åsikt, baserad på genomskådning av samhällsstrukturer, borde Galli klara av. Om det är osäkerheten han velat fly kanske han skulle testat att bara strunta i att lägga sig under kniven och hållit tyst. Allt är politik och ingenting kan vara bara för individen, absolut inte något så ytligt som utseendet.
Nej, jag tycker inte att någon av debattens texter är särskilt träffsäkra. Mycket är självklarheter, och andra reproduktioner av falsk profetia, som att man exempelvis är överdrivet snygg (falskt) eller att perfektion är tråkigt (falskt).
Det är världsfrånvänt, det är gammalt, det är mesigt.
Man kan också bara vara. Välja om man vill vara snygg och hatad eller ful och naiv. Pest eller kolera, som allting är.
Och kanske kan man släppa in Gen Z på redaktionen, så kanske jag kan sluta jobba ideellt och alla de överflödiga pengar till skönhetsoperationer kan gå till att sänka medelåldern på mediehusen. Så kan vi få lite skärpa i debatten. Bara en tanke.
