Göteborg Fringe Festival visar solopjäs med 35 roller
När Diana Varco flyttade till Los Angeles för att satsa på skådespeleriet blev hon utsatt för ett sexuellt övergrepp. Planen var att aldrig berätta för någon, men i improklubbar där folk skojade om våldtäkt förvärrades situationen. Till slut blev teatern hennes sätt att berätta om händelsen. I komedin Shattered spelar Diana Varco över 35 roller som tillsammans talar om skam, barndom, och intimitet.
Som barn ägnade Diana Varco sig åt sång, dans och historieberättande. Som vuxen utbildade hon sig i performance och improvisation. I äkta amerikansk anda var det därför nästan givet: Hon skulle flytta till Los Angeles och satsa på skådespelet. Men satsningen blev inte som hon tänkt sig. Samma år blev hon utsatt för ett sexuellt övergrepp i Hollywood.
– Planen var att aldrig berätta om mina upplevelser och tankar för någon. Men situationen blev mer och mer ohållbar, säger hon.
Ofta upplevde hon att omvärlden triggade igång hennes trauma. Till och med teaterarbete – själva anledningen att hon kommit till LA.
– Jag gick till mina impro- och komediklasser och hamnade i scener där folk skojade om våldtäkt eller våld i hemmet. Alla dessa saker jag jobbade med. Jag fick lämna rummet, jag visste inte vad jag skulle svara.
I sju år efter händelsen var hon tyst. Sedan började hon sakta prata om sina upplevelser. Till slut kände hon att hon hade möjligheten, utbildningen och orken att dela sin historia med andra. Under två månader skrev hon pjäsen Shattered, som premierade år 2017. Men att sammanfatta sina tankar var inte lätt. Diana Varco berättar att hon bokstavligen började be: “Hur ska jag berätta den här historien?”
– Och i det ögonblicket kom karaktären Shame genom mina tankar. Efter det kom Truth, sedan Denial – alla dessa karaktärer blev levande.
Pjäsen är en intim inblick i Diana Varcos tankar, liv och bakgrund, med den centrala och återkommande utgångspunkten “I don’t like sex and I don’t know why”. I en inbjudande och engagerad monolog går Diana Varco igenom historier från sitt liv och reflekterar över potentiella orsaker: ett möte med en man i en skåpbil som liten, fosterfamiljen och våldtäkten. Pjäsen har över 35 roller, som alla spelas av Diana Varco själv. På rollistan finns bland andra Innocence, Denial, Shame, en populär kille i lågstadiet, en klänning och Suicidala tankar.
– Jag ger liv till mina inre, mörkare tankar som jag hade samtidigt som jag försökte lista ut dejting, relationer och att navigera världen. Jag vill demonstrera saker vi inte alltid pratar om, och inte alltid ser, och skapa förståelse runt dessa saker – genom komedi och karaktärer.
“Det blir en enorm förändring i världen när man börjar möta den på ett ärligt sätt. Det har förändrat mitt liv.”
Idag har pjäsen visats i bland annat Los Angeles, New York, Reykjavík och Edinburgh – och under helgen på Göteborg Fringe Festival. Att skriva och själv spela upp en pjäs med en så personlig och tung tematik har varit en inlärningsprocess, menar Diana Varco.
– När jag började visa pjäsen var det väldigt krävande, både emotionellt och fysiskt. Jag bara behövde få ut den, och jag kände mig hög av att för första gången känna mig hel. För första gången berättade jag min sanning. Det blir en enorm förändring i världen när man börjar möta den på ett ärligt sätt. Det har förändrat mitt liv.
Idag, efter flera uppsättningar av pjäsen, känns det annorlunda.
– Jag kan ba: “Vill du att jag jag framför hela pjäsen i rummet precis nu?”
Hur har folk reagerat på pjäsen?
– Det har varit blandat. Många har kommit fram till mig och velat prata, känt sig överväldigade och tacksamma. Men det är en intensiv pjäs. Ibland tar det en stund innan folk vill prata om den.
Reaktionerna har också förändrats över tid, berättar hon.
– I Edinburgh 2019 sa folk att den var för mycket, men nu i år får jag recensioner som är väldigt stöttande, väldigt engagerade. Det är spännande att se skillnader i tiden. För mig personligen var det ingen som pratade om övergrepp under 2019, nu är det en mer mainstream konversation.
“Jag bjöd min Uber-chaufför till en föreställning”
Många av hennes familjemedlemmar och nära vänner har sett pjäsen, och Diana Varco säger att de fått en närmare relation. Men hon har förbjudit sin mamma från att se den. Annars är det svårt att kontrollera vem som tar del av pjäsen nuförtiden – något som enligt henne kan vara positivt.
– Man vet aldrig vem som behöver se den. Jag vet inte vad folk går igenom. Jag är alltid förvånad när folk kommer fram till mig efteråt och vill prata, oavsett ålder eller ort. Men de är människor. Människor är med om mycket, säger hon och fortsätter:
– Jag bjöd min Uber-chaufför till en föreställning för någon dag sedan. Jag ba: Du kommer lära dig mycket om mig!
Vad vill du att folk ska känna efter att ha sett Shattered?
– Jag vill att folk känner mer empati och medmänsklighet mot sig själva och folk runt sig. I den här pjäsen ser du mig vara väldigt tyst med mina problem, men sedan har jag inga alternativ annat än att söka hjälp. Jag tänker att det är en kommentar på vikten av stöd, hur det än ser ut.
