Den perfekta operaupplevelsen för nybörjare: Askungen på Folkoperan

För vad är väl en opera på Folkoperan? Den kan vara dötrist, långtråkig och alldeles… alldeles underbar.  

Operan Askungen är en nytolkning av Rossinis klassiker från år 1817, som nu regisseras av Nora Nilsson. Ni kanske kan berättelsen om Askungen men vi tar den igen; Askungen, spelad av Josefine Andersson, bor med två hemska styvsystrar spelad av Susanna Andersson och Katija Dragojevic, samt sin illasinnade styvfar spelad av Peter Kajlinger. Där behandlas hon som en piga som ständigt får arbeta medan styvsystrarna blir bortskämda med god mat och vackra klänningar. Samtidigt letar prins Ramiro, spelad av Conny Thimander, kungariket runt efter någon att gifta sig med. För att få en bättre uppfattning av kvinnorna byter Ramiro plats med sin kammartjänare Dandini, spelad av Sebastian Durán, så han nu som tjänare kan observera utifrån kvinnornas uppträdande mot både prins och tjänare. För att hitta den rätte kvinnan anordnas en bal på slottet. Askungen lyckas smita ut till balen tack vare sin vän och goda fén Alidoro som Sami Yousri spelar. Där på balen möter hon prinsen, som fortfarande är utklädd, och lämnar honom sedan med endast en sko som ledtråd under hans jakt på kärlek. 

Askungen är en väldigt humoristisk föreställning där allt från kroppsspråk, ordval, tonerna och skådespeleriet blir till en komedi samtidigt som det görs med galans. Det märks att allting som sker på scen och varenda liten rekvisita är noggrant genomtänkt och det ska Nilsson ha beröm för. Det är detaljerna som får Askungen att gå från en föreställning till en upplevelse. Några andra som ska ha en eloge är orkestern som mitt på scen framför Rossinis verk ljuvligt. Att de stundtals blir involverade i handlingen är grädden på mosett. 

Något som däremot skavde är sångtexterna. Jag förväntar mig inte en perfekt översättning av gammaldags italienska, men rimmen blev simpla och nästan lata, som när man till exempel rimmar ”upp” med ”tupp”och låtarna förlorar därmed ett djup som det finns potential till. Att lyriken är lite förenklad gör dock operan desto mer komisk och bidrar till enklare förståelse av dialogen då operasång inte alltid är det enklaste att uppfatta.  

Nilssons Askungen är en feministisk och samhällskritisk föreställning där Askungens fokus inte ligger på att gifta sig och vinna prinsens hjärta utan snarare att slå sig fri från sin elaka familj. Hon är stark, modig och tar för sig istället för att vara en skrämd flicka som behöver räddning. Medan alla fokuserar på makt och skönhet (missförstå mig rätt Josefine Andersson är oerhört vacker) visar Askungen problematiken med ett klassamhälle och girighetens konsekvenser. Tyvärr kan detta budskap försvinna lite när det är för mycket humor inkorporerat.  

Jag anser att Askungen kan vara den perfekta moroten för yngre generationer att börja uppleva opera. Den är klassisk men samtidigt modern, den är rolig samtidigt som den kommer med ett allvarligt budskap, den är enkel att förstå samtidigt som deras tekniker är långt ifrån enkla. Om man är intresserad av opera men inte vågat ta sig ut eller är rädd att man inte ska förstå så är Askungen en perfekt start för dig. Och oroa er inte, det finns skärmar med textning.  

Askungen har premiär 20:e september på Folkoperan i Stockholm och spelas under hösten 2023