how i’m feeling now

Charli XCX

Tiden vi lever i just nu kommer kanske vara bättre dokumenterad än något historiskt event genom tiderna. Sociala medier har gjort det möjligt för alla med tillgång till en smartphone att dela med sig av sin dag på ett sätt som tidigare inte varit tänkbart. Dagböcker i all ära, men nu går det ju att dela med sig av sina känslor för hela världen! Samtidigt är aktiviteten på dessa appar och webbsidor ökänt flyktig, ibland existerar den bara några sekunder, andra gånger en dag, och slutligen finns den på ett konto som någon dag kommer att försvinna. Men det är möjligt att skapa något mer gediget av denna tid och det är how i’m feeling now mer än något annat ett testamente över. 

Charlotte Aitchison, människan bakom popundret Charli XCX, har tagit sig an uppgiften att både underhålla massorna och visa framtida människor hur ett liv i en tillfällig karantän kan utspela sig. how i’m feeling now är hennes tillskott till dem tolkningar av verkligheten som presenteras just nu. Bland den kaskad av förströelser och livevideos som kastas ut till alla vars vardag har vänts upp och ner, står brittiskans album ut. Aitchison kan aldrig anklagas för att någonsin göra något halvhjärtat. Med sig i projektet, som utannonserades kort efter att världen kollektivt stängt ner, har hon en armé av producenter och idéer. Några av dessa känns igen från tidigare projekt, särskilt A.G. Cook som de senaste åren agerat som hennes konstnärliga samarbetspartner. Nytt för den här omgången är att hon även samlat in tips om både ljudtekniker och låtrader via sociala medier – att säga att albumet är ett kanal mellan artisten och hennes fans är inte att överdriva. 

Inspirationen tycks komma från en längtan efter kickar, något som alltid har karaktäriserat Charli XCX och nu också hennes karantäniserade följare. Den inledande pink diamond suktar efter sena nätter på klibbiga dansgolv och parafrasen c2.0 längtar efter att få röja runt med ett järngäng igen. Det är ett karantänalbum i mångt och mycket, men också en transformerad Aitchison som trivs i en lycklig relation för första gången på länge och som har börjat värdesätta tvåsamheten. Det är med ett lugn som hon nu ger sig hän detta, märkbart i forevers rader: ”You take your time, I’ll take mine, we’ll be fine / Knew I’d be here, be here, be here with you”. Även om den mörkare sidan finns kvar, som i den kontemplerande enemy där hon kommer underfund med att närhet också kan bli ett vapen, balanseras detta genomgående under albumet. 

Musikaliskt innebär how i’m feeling now få nyheter. Återigen är det art pop som får leda vägen och spåren ställer sig mellan den experimentella Pop 2 och popballaderna från Charli. Avsaknaden av features från likasinnade artister är märkbar, men passande på ett album som kommer djupt inifrån artistens ensamhet. Vidare befinner hon sig också i ett nytt skede gentemot omvärlden. Det är knappt märkbart, men Aitchison har delvis hamnat efter i den genre som hon en gång gick i bräschen för. Idag dyker nytänkande begåvningar (däribland artisterna från skivbolaget NUXXE) upp till höger och vänster på den väg som hon har karvat ut för dem. På skivan märks detta av i en kabaré av låtar som alla är kärnan av artisten själv, men inte mycket mer än så. visions är den mest utmanande låten som med glittrande autotune fantiserar sig iväg till en drömvärld, pådriven av nostalgiska beats som nästan doftar tidiga The Knife. 

Genomgående är det element som återfinns i redan existerande diskografi, men med det sagt är how i’m feeling now ett intyg på den poptalang Charli XCX är. Kvaliteten på albumet, som rördes ihop på några veckor, är ett manifest av hennes absoluta fingertoppskänsla när det kommer till att göra popmusik. Än regerar hon fortfarande genren, och det lär hon fortsätta göra inom överskådlig framtid.

Text: Freja Wehrling