Bostadsbristens lösning: Bli en trappkärring

Ingen har väl missat att bristen på bostäder i Sverige, och i världen, är ett växande problem. Bostadspriserna ökar ökar ökar, samtidigt som lönen inte gör det. Själv sitter man kvar hemma hos sina föräldrar i ett hem som börjar kännas trångt — och då är jag ändå otroligt privilegierad som kan göra det. Smarta är ni som bott hemma under plugget och investerat ert CSN i fonder och nu har råd att köpa egna bostäder. Smarta är inte vi som redan har spenderat allt som går att krama ur studiebidraget och nu sitter i skiten. Vi får helt enkelt vara lite smartare och mer kreativa med våra boenden. Därför har jag tagit mig an att hitta några alternativa boendelösningar till oss som letar förgäves efter en plats att kalla hem. Nu är det bara upp till er att välja och vraka!

Om du letar efter boende har jag ett utmärkt första förslag till dig. Åk ut till ett villaområde. Leta rätt på en familj med barn i tonåren. Har de träd i trädgården är det jackpot. Man tänker att de då nästan bara måste ha en lite bortglömd trädkoja. Förhoppningsvis är det exakt vad de har och då är det bara att gå loss! Glöm inte sovsäck och en lång förlängningssladd. Koppla upp dig till husets wi-fi och elektricitet. Om det är ett fancy-schmancy rikemansområde kanske det till och med finns elektricitet i trädkojan. Vatten är lätt att lösa; bara att dra trädgårdsslangen till trädkojan. Du och din bortglömda trädkoja behöver inte oroa er, barnen är tonåringar och lämnar sällan sina rum. De vuxna är trötta och utslagna efter att ha stirrat på en skärm hela dagen och vill bara titta på den senaste populära tv-serien för att slappna av (genom att stirra på en annan skärm för avkoppling en stund till). Detta är ett perfekt läge för dig som gillar att vara för dig själv och inte kräver så mycket plats. Ett undangömt hem, där enda nackdelen är jordfläckar på kläderna som är en konsekvens av att ha ramlat ut genom fönstret av trädkojan (eller när den till slut kollapsar på grund av vikten av din ångest). Plus i kanten för gratis wi-fi, vatten och elektricitet. Enda negativa är om familjen har en hund som avslöjar din inflytt.

Ett annat riktigt bra alternativ, enligt mig åtminstone, är idén att bosätta sig inne i ett trapphus där det finns hiss. För INGEN GÅR FRIVILLIGT I TRAPPOR (men sen finns det ju faktiskt de som gör det). Ni vet de där som springer upp och ner i alla trappor de ser, går upp klockan fem på morgonen och gör hälsosamma smoothies med typ grönkål och chiafrön, och vars Tinder är fylld med svettiga gymbilder och bion är “Gym for life #grindintilwedie”(eller andra klassiska gym-bro-fraser som “Don’t hate the hustle”, “If you prepare to fail, you fail to prepare”). Så detta kanske inte var en jättebra idé. Vem vill råka ut för en flåsande, stinkande och lite oskön snubbe som försöker springa uppför trappan och samtidigt flexa sina muskler mot dig där du sitter och försöker skapa dig ett hem? Lösningen finns i att gå till trapphusets nedersta våning och bosätta sig i det lilla hörnet under trappan, ni vet där det är ett mörkt hörn som man som barn inte vågade gå nära för där bodde minsann trappkärringen!! Nu kan du (ja, DU!) bli nästkommande generations mytomspunna trappkärring, bara att kånka dit en bärbar spisplatta och voilá du har ett hem! Lös dusch etc genom att kravla ner i tvättstugan. Bra idé trots allt? JAJAMEN!

När jag var liten spenderade jag många timmar på mitt lokala bibliotek. Ett bibliotek som är litet, men välbesökt. Ett bibliotek där jag som barn gick runt precis sådär som min pappa hade gjort när de flyttade hit. En hörna som han aldrig gick till då, en hörna som jag aldrig heller varit i närheten av, är hörnan med historieböcker. De gamla och grå historieböckerna som ingen bryr sig om, har kikat på eller öppnat på minst tusen år. I det lilla hörnet i biblioteket, där det dessutom finns en lite fåtölj och läslampa, kan man gott bosätta sig i. Det enda du behöver är ett lakan, som du kan sätta upp med hjälp av böcker som du fäster i varje hörn av lakanets kanter, ni vet sådär som man gjorde när man byggde kojor som små. Är du kallblodig kan en filt vara bra att ha med. Badrum, samt kök eller kafé finns förmodligen i närheten — så du är helt set! Perfekt boende bland alla böcker (har ändå alltid drömt om att ha ett personligt bibliotek).

Jag tror att nästa förslag är min hittills bästa boendelösning: Din lokala begravningsbyrå. Dracula hade helt rätt; kistor är MYSIGA och definitivt värda ett besök innan ens egen begravning. De där kistorna står ändå tomma, och du kan få några sköna polare som Vlad the Impaler och Dracula, what’s not to love? Kistor ger en även evigt liv, så om det är något du önskar, kör hårt. Enda negativa är väl att du kanske får ett begär efter mänskligt blod, men det är väl ändå ett relativt litet krav. Våra älskade Edward Cullen och Bella Swan tyckte ju det var rätt rimligt trots allt, och det gjorde väl också många av oss som lusläste böckerna om dem. Jag rekommenderar ändå det mer än att stå i bostadskön tills du slutligen ändå hamnar i den där kistan. Varför inte ta ut den i förtid när du på köpet får evigt liv — what’s not to love!?

Förutom att du blir otroligt kompetent i överlevnadsstrategi av vilket listat alternativ som helst, får du även frihet, självständighet och gratis boende, det vill säga utöver en rejäl dos med stress, ångest och sömnsvårigheter. Men det är väl egentligen inget du inte redan har? Vi är ju ändå barn av vår tid. Ångest är vår comfort zone. Att spä på den är något vi är experter på. Bostadsfrågan är bara ännu en möjlighet för oss att göra det.

Helt ärligt vet jag inte riktigt var jag ska ta vägen av all ångest. Att skriva en panikslagen artikel om bostadsfrågan i ett onlinemagasin är tydligen mitt svar på hur man handskas med sina oroligheter. Sen är det väl bara att svälja ångesten och ta sig an rollen som den lokala trappkärringen. Förhoppningsvis blir det faktum att vi alla börjar bosätta oss i trapphus, i trädkojor eller i våra lokala bibliotek ett störningsmoment för allmänheten. Därmed också för våra politiker som då kanske tar upp frågan på agendan och faktiskt försöker lösa bostadsbristen. Wow har jag löst bostadsfrågan?