I den grekiska mytologin lider titanen Atlas det obarmhärtiga ödet att ensam bära himlavalvet på sina axlar. På GöteborgsOperan bär Anna von Hausswolffs vokal nypremiären av dansföreställningen Atlas Song med lika delar styrka och sårbarhet. Koreografduon Imre & Marne van Opstal leder GöteborgsOperans Danskompani i en storslagen sammansmältning mellan röst och kropp. Hausswolffs melankoliska mystik och danskompagnins skickliga stringens verkar som skapta för varandra.
Till tonerna av bandets inledande nummer står dansarna utplacerade under mörka tyger och liknar smältande metallskulpturer i vinden. Hausswolff rör sig mot strömmen i en svepande hudfärgad klänning. Hon bryter det instrumentala numret med en nästan överjordisk klarhet: ” I came to take you back to where you came from, but that’s not what you want” utbrister hon med genomträngande kraft. Dansarna blir människor som måste försöka att vara i världen. Metallens hårdhet kontrasteras mot kroppens bräcklighet.
Föreställningen skildrar varsamt människans disposition som utkastad i en värld av såväl grymhet som ömhet. Dansarna samlas i en cirkel framför Hausswolff i ett gemensamt andedrag, hand i hand. De visar vägen genom ensamhet och gemenskap. Av glänsande fyrkanter skapas en bro för sångerskan att gå på, nu är det dansarnas kroppar som exponeras i hudfärger medan Hausswolff står i svart relief. Dansarna övergår alla till en uppvisning av styrka och hårdhet förutom ett kvarlämnat par som tillsammans gestaltar tvåsamheten. Mjukt och starkt. Vi både bär och avvisar varandra.

Varje beröring mellan sångare och dansare blir en öppning inför förändring, en glimt av ömhet i ett hav av mörker. En utsträckt hand som förändrar själen. Metallisk hårdhet omvandlas mot slutet av föreställningen till himmelskt silver. Det är som motsättningarna hade skapat något större; en djupare lekfullhet.
Varje människa bär sin egen himmel, detta är förutsättningen för att ett verkligt möte kan äga rum. Till slut är Hausswolff kvar med en vädjan om att bli sedd och älskad för den hon är, The whole woman heter låten; en kvinna som bär sina smärtor och sitt hopp, sin glädje och sitt lidande på egna axlar. Atlas song kan med stolthet representera Göteborg på den kommande Europaturnén. Ömheten finns trots ofattbar grymhet och ur den växer motståndskraften, en påminnelse som behövs nu mer än på länge.
Atlas song spelades den fjärde och femte mars på GöteborgsOperan.

