West Elm Caleb och allt som är fel med internet
Om du som läser det här inte har någon aning om vem West Elm Caleb är och inte har sett något om det på din timeline de senaste dagarna så avundas jag dig. Varje gång jag har sett något om det här eller tvingats tänka på det har det känts som att jag förlorat minst fem hjärnceller. Ibland för att jag inte orkar ännu en kortlivad och nischad internetdebatt (när ska det ta slut!!!), ibland för att jag blir så otroligt trött på det polariserade sättet som vi för diskussion på these days. Man kan vara bra eller så kan man vara dålig. Man står på en sida eller så står man på en annan. Som gissat är diskussionen om West Elm Caleb exakt på det här sättet. Något blir viralt och förhållningssättet till det är inte direkt definitionen av nyanserat. Men jag ska ta er igenom det.
Förlåt men vad handlar allt detta om?
Som så mycket annat börjar den här historien på TikTok och den slutar med att någon stackars sate blir världsomnämnd och olycklig. We live in a society.
Allt börjar med att en kvinna från New York postar en skämtsam TikTok om hur hon blivit ghostad efter en, vad hon tyckte var, jättebra dejt med en kille som hette Caleb. Helt plötsligt börjar hennes kommentarsfält flöda med kommentarer: pratar du om West Elm Caleb nu?
Det gjorde hon inte, men alla dessa kommentarer väckte hennes nyfikenhet och hon gjorde en ny video där hon, efter lite gräv och DM-kontakt med alla de som kommenterat, berättar om West Elm Caleb.
West Elm Caleb är en 25-årig kille från New York. Lång, vit, smal, mustaschprydd och med en anställning som möbeldesigner på företaget West Elm – därav namnet. Caleb är en frekvent användare av dejtingappar och Caleb dejtar många tjejer, ofta samtidigt, och det är det här som han har blivit exposed för – dålig dejtingetikett.
Efter att den första videon gjordes så kom det fler, där andra kvinnor berättade om sina erfarenheter av att dejta West Elm Caleb, och det verkade som att de alla hade ungefär exakt samma upplevelser. De matchar på Hinge, smsar intensivt, får mycket komplimanger och romantiska spellistor (och ja, det är samma spellista som skickats till alla tjejer), går på en eller några dejter för att sedan – knäpptyst. Utan ett enda ord slutar Caleb att höra av sig och det är som att alla dessa fantastiska dejter och sena nätter av intensivt smsade aldrig har existerat. En tjej hade dejtat honom kontinuerligt i sex veckor för att sedan bli helt bortklippt utan någon förklaring. Det visar sig att Caleb har dejtat flera av dessa tjejer samtidigt – vaknat upp i en tjejs säng för att några timmar senare gå på dejt med en annan – men svurit till dem att han raderat dejtingappar eller att det var hans första Hinge-dejt någonsin. Klassiskt exempel på oskönt beteende. Lite Anders, jag och hans 23 andra kvinnor-vibes.
Men självklart stannar det inte bara där, det gör det aldrig på sociala medier! Hashtaggen får otrolig fart och helt plötsligt snackar alla om West Elm Caleb. Alla ser videorna och alla har åsikter. Nu vet världen hans fulla namn och ansikte, folk ringer hans jobb och ja, ni vet hur det brukar bli när saker blir virala och någon blir cancelled. Traditionella medier börjar få upp ögonen för händelsen och otaliga think pieces publiceras. Caleb har försvunnit från planeten jordens yta och debatten är i full gång.
Och det är ungefär där vi är nu.
Vad exakt är det han har blivit cancelled för?
Att ljuga och vara oskön. Typ. Att ghosta tjejerna han dejtar och ha ett lite sunkigt förhållningssätt till dem.
Att människor blir sårade av hans beteende tycker jag inte är ett problem i sig. Problemet som jag vill lyfta här är det sätt som händelsen beskrivits av de inblandade. Eftersom jag är en klassisk akademikertjej är jag av åsikten att språk har makt, och de ord som vi använder för att beskriva saker kommer med större tyngd än vi tror. De sätter narrativet och de blir också avgörande för vilken position vi sätter oss själva i. Att beskriva Calebs beteende som ghosting tycker jag är legitimt. Det låter som det han gör. Däremot är jag inte lika mycket fan av de frekventa användningarna av “lovebombing” och “gaslighting” som synts i diverse TikTokvideor och kommentarer.
“Lovebombing” är när någon översköljer en person med kärlek, tillgivenhet och uppmärksamhet. Det är ett begrepp som används för att beskriva en del av den manipulativa cykel som ofta förekommer i våldsamma relationer – förövaren alternerar mellan kärlek och våld på ett sätt som får offret att tro, eller känna, att kärleken är så pass stark att den bortförklarar det våldsamma beteendet. “Gaslighting” är också ett begrepp som används för att beskriva manipulativa beteenden – offret får lögner presenterade som fakta på ett sätt som får hen att tvivla på sin egen upplevelse och uppfattning av omvärlden.
Att dessa begrepp börjar nå the mainstream är i sig inte dåligt. Medvetenhet om farliga beteenden och hur de kan ta sig i uttryck ökar chanserna att upptäcka dem. Men att slänga sig med seriösa ord och applicera dem på situationer där de inte alls hör hemma skapar bara något urvattnat. Orden tappar sin tyngd och innan vi vet av det kanske “gaslighting” används på samma sätt som “ljuga”. Därför vill jag höja lite av ett varningens finger. Caleb har inte direkt varit Guds bästa barn men de ord som används för att definiera hans beteende är inte de rätta. Han har sårat människor men mer seriösa ord än så ska vi inte ta i.
Men ska man verkligen behöva ta sånt här beteede?
Nej. West Elm Caleb är en kille som dejtar på det sätt som typ alla killar gör idag. Det är uno problemo. Det är faktiskt inte rimligt att träffa en ny tjej om dagen samtidigt som man skriver med fler och matchar med fler därtill. Det är inte heller rimligt att avsluta alla dessa förbindelser med att bara sluta höra av sig och försvinna in i tomma intet. Kalla mig galen, kalla mig slutshameare, men människor är inte förbrukningsvaror. Relationer är inte gjorda för att vara tillfälliga och osäkra.
Att vissa har reagerat på den uppkomna situationen med “Alla killar beter sig såhär och det behöver man bara ta” är rätt… förminskande? Och inte särskilt konstruktivt heller. Jag hade tyckt att det var vettigt om vi kunde börja ta lite i dejtingappars påverkan på våra relationer och hur deras anonymitet mynnar ut i slapphet och undvikande av ansvar. Det är ju det som är roten till sorgen här. Jag hade lätt kunnat säga en eller två personer som skulle kunna vara Uppsalas West Elm Caleb. Eller Västerås. Eller Faluns. Caleb är bara ett exempel! Ett symptom! Det som faktiskt är intressant här är ju vilken typ av ansvar vi har mot våra medmänniskor, hur dejting har kommodifierats och det tråkiga, normaliserade konceptet som är ghosting.
Det är fullkomligt rimligt att bli ledsen och besviken över att man blir ghostad och taskigt behandlad. Man känner sig tillintetgjord och omänsklig. Det är känslor man måste få känna. Med risk för att låta som en skolkurator så måste vi faktiskt vara snällare mot one another. Om diskussionen kunde sluta handla om hur synd det är om Caleb och hur mycket cancel culture är sämst och hur galna folk på TikTok är (även om jag tycker allt det är sant!!!), och istället fokusera på synen på andra människor som förbrukningsvaror och tillfällig underhållning, så hade det varit toppen.
Så är konsekvenserna rimliga i förhållande till situationen?
Nej. Det är det nog inte jättemånga som tycker. Oavsett hur mycket det smärtar att inse så är avvisanden och hjärtesorg en del av livet. Kanske 99% av de du möter (om du dejtar intensivt) kommer att avvisa dig. Sånt är livet! Att bli bortvald och sårad är tyvärr något man bara måste lära sig att hantera och leva med. Och personen som avvisade dig är inte Jordens Avskum, det är bara ditt sårade ego som talar.
Situationen blir inte direkt bättre av hur ämnet togs upp – via TikTok. Problemet med att använda sociala medier för att skildra sitt liv är att det blir helt centrerat kring din utgångspunkt. Eller som Megan Wallace skrev:
“As we all know, on social media, we get to become the main character of our lives and curate narratives however we see fit: casting ourselves as the wronged heroine and any ex-partners as the villain. Every like, view or supportive comment seems to confirm our own point of view, particularly because the other person involved doesn’t get the chance to share their side of the story. But ultimately, we never learn why we’ve been mistreated: all we get is conjecture or half-baked takes.”
Allt slutar bara med ett polariserande ego-eko. Jag har rätt. Jag kan inte göra fel. Alla som sårar mig är elaka människor som ska straffas. Folk har blivit så intutade att de ska vara the main characters av sitt eget liv och att de är sådana flawless goddesses att alla motgångar eller avvisanden blir omöjliga att greppa och hantera. Den sorgliga sanningen är att du inte alls är the center of the universe och ganska många människor kommer att vara ointresserade av att lära känna dig. Så är det bara. Det låter otroligt deppigt men jag är övertygad om att den insikten inte alls behöver vara dålig. Tvärtom tror jag att “jag är PERFEKT och alla människor måste vilja ha mig i sitt liv”-inställningen inte skapar särskilt vänliga och ödmjuka människor.
Och ibland är en utebliven relation bara en… slump? Lite otiming eller avsaknad av en vibe. Vem man blir kär i är ju tyvärr stundtals helt slumpmässigt. Jag kan inte hjälpa att känna att hela den här diskussion verkligen hade behövt ta plats utanför internet. Och med bara de som var inblandade. Skriv till Caleb att du känner dig sårad av hans beteende om du gör det? Inte till någon random på Twitter? Helt otroligt att det är ett kontroversiellt statement!
Det är förlösande och viktigt att snacka skit med sina kompisar om killar som behandlar en oschysst. Det tycker jag att man måste få göra. Problemet är väl att din följarskara på flera tusen personer inte är dina kompisar. Det är en sak att diskutera dåliga dejtingerfarenheter men det var väl oproportionerligt (och irrelevant?) att ta in hans ansikte, personuppgifter och jobb i situationen. Han kunde väl bara ha kallats “killen jag gick på dejt med” i videon. Det är helt crazy bananas att folk har ringt hans jobb och krävt att han ska avskedas. Förlåt för tonen men det är såna här saker som får folk att tycka att kvinnor är galna. Så här kan vi verkligen inte bete oss.
Men alltså… vem bryr sig egentligen?
Ja, at the end of the day så är det lätt att känna så. Jag vet inte om jag tror att vi som samhälle kommer att lära oss något från det här. Förmodligen inte. Jag vet inte ens om jag tror att West Elm Caleb kommer att lära sig något från detta. Förmodligen kommer han att få grova tillitsproblem och vara rädd för både kvinnor och internet i resten av sitt liv (skoja) (men alltså typ inte?). Oavsett så är jag trött på att det varje vecka görs content och clickbait av människors privatliv och att sociala medier behandlas som den riktiga världen. Folk måste faktiskt börja logga ut lite mer. Och om vi nu ska storma kring saker online borde det åtminstone sluta med att kollektivet lär sig något. En slutdestination som tyvärr sällan nås fram till. Men nu kanske ni fick någon typ av klarhet i veckans shitstorm iallafall. Förlåt för att jag förpestade era hjärnor med nischat internetdrama.
