mamma vill måla allrummet blått

mamma vill måla allrummet blått
maskera listerna med tejp
berättar att de som äger skogen kring vårt barndomshem
beställt gallring
berättar att det är så ljust inomhus nu
hon vill måla allrummet blått
bada i sol och himmel
ber mig skicka färgkod

en syster gråter
sörjer vår barndoms skog
mamma säger att man får vara vemodig
i tio minuter
det är okej

på sms säger hon det

även jag sörjer vår barndoms skog
hur vi satt i mossan i overall
rullade runt, barn inkapabla att gå
doft av lav
smältsnö i mars april

uttråkad och lugn
ett meditativt stadium
sitta i mossan i mars april
isvatten kryper genom funktionstyg
in på kroppen
som känns

allt känns

skogen brukade vara en konstant
ingenting kommer förändra min värld
utom just det kanske
utom just kanske en skövlad barndoms skog

granarna brukade krypa upp på huskanten
och om tallar hade varit klätterväxter
hade husfasaden varit varmt taggig
drypt av klibbig koda

som barn var jag ofta rädd under storm
att ett av de riktigt höga gamla träden
skulle falla och krossa oss
de vajade på ett sätt som tycktes omöjligt
utan att gå av på mitten

en syster gråter i malmö
jag tröstar henne sextiofem mil bort
det är höst
lönnlöven här är röda lurendrejare
förrädiskt förgängligt vackra likt världsalltet
ingenting kommer förändra min värld
utom kanske just timmer
en skövlad barndoms skog