Att bli kär i en robot har aldrig verkat rimligare

Det finns ljusglimtar i AI-träsket. Romantiken är inte död, den saknar bara en avstängningsknapp.

Det har varit ett långt år för oss med mellansvagt techintresse. Så många gånger jag har suttit intet ont anandes vid ett middagsbord och hört min bordsherre uttala två bokstäver som jag vet kommer att dominera samtalsämnet i timmar framöver. AI. Så är karusellen igång.

Ena sidan säger saker som “framtiden är här”, “skönt att slippa skriva uppsats” och “jag tycker om Elon Musk misstänkt mycket”. Andra sidan svarar “kreativitetens undergång”, “barnen fördärvas” och “vi kommer bli som de immobila människorna i Wall-E”.

Jag sitter tyst. Jag vet redan att det inte finns någon försoning mellan sidorna i sikte ikväll. Istället drömmer jag mig bort till en värld där mina medmänniskor kom med en ljudlöst-funktion inkluderad. Kan vi inte prata om något relevant snart? Typ känslor eller skvaller.

Under våren lanserades hemsidan Forever Companions som skulle kunna vara the best of both worlds. Här skapar mänskliga influencers AI-botar baserade på sig själva. Tanken är att den artificiella chatten ska efterlikna influencers verkliga personlighet. Och ja, det finns en uppenbar incel-problematik, men idén öppnar också en hel värld av möjligheter.

För vad är den perfekta partnern om inte avstängningsbar? Någon som alltid finns där redo att stötta och älska – när det passar en själv. När tongångarna sen börjar ändras och fraser som “jag känner mig inte sedd” eller “kan vi inte se Star Wars ikväll?” dyker upp – poff! Ett knapptryck och du är en helt skuldfri och oklanderlig människa igen.

För några dagar sen satt en vän mitt emot mig och skrollade frustrerat genom en konversation på en dejtingapp. ”Jag vill verkligen träffa honom. Men han kan ju inte kommunicera ordentligt. Det går inte”, sa hon.

Kommunikation, kommunikation, kommunikation. Det eviga relationsmantrat

Kommunikation, kommunikation, kommunikation. Det eviga relationsmantrat. Alla som någonsin har varit i kontakt med en annan människa vet att det är lättare sagt än gjort.

Min vän skakade mobilen som om det skulle kasta om bokstäverna på skärmen. Han svarar ”ja haha” oavsett vad jag säger. Ge mig något att jobba med, snälla.

Kan en AI-version av oss själva vara lösningen? Om vi alla följer i Forever Companion-influencernas fotspår och digitaliserar våra medvetanden, skulle vi kunna ta ut frustrationer och reda i konflikter i chatten istället för verkligheten. AI-versionen av killen på dejtingappen skulle aldrig svara ”ja haha”. Om du inte vill att han svarar så förstås, då gör han det. AI-killen svarar alltid rätt.

Kan min sura granne som klagade på festen jag hade i lördags ta ut sin ilska på AI-Nora? Och kan jag i utbyte smälla en digital dörr i hennes digitala ansikte? Och för den delen kan ju barnen få chatta direkt med jultomten när klappbeställningen ska göras. Om man känner sig ensam kan man få digitalt besök av en lagom trevlig granne som vill låna en matsked socker på hederligt folkhemsvis.

Vid nästa middagsbord är det jag som tar ton när AI-diskussionen blommar upp. Om du har några invändningar kan du ta det i chatten, tack.

Text: Nora Hällström