Zeptagram säljer musikrättigheter som NFTs – vill decentralisera musikindustrin
“NFT” är nog en term som de flesta har hört vid det här laget. Non-fungible token. Det sista året har kreatörer, konstnärer, musiker och entreprenöriellt lagda individer lyckats skapa NFTs som gjort stora finansiella vågor. Noterbara hypeade projekt världen över är fenomenet Bored Apes, Kings of Leons senaste album som såldes via NFTs och så klart Beeples konstverk som såldes för 69 miljoner dollar hos Christies. För att inte nämna Julian Lennon som sålt sin samling av Beatles-memorabilia som NFTs.
Ett föremåls “fungability” innebär alltså att det lätt går att byta ut mot ett liknande föremål med samma värde. NFTs icke-fungability betyder att de är unika föremål, vars unika värde är garanterat av blockkedjan. Blockkedjan, eller blockchain som det heter på engelska, är simpelt uttryckt teknologi som garanterar att data förblir likadan, utan att kunna ändras efter att den skapats. På så sätt kan man garantera autenticitet hos exempelvis ett konstverk. NFTs funktionella värde sträcker sig potentiellt mycket långt – en konstnär skulle exempelvis smidigt kunna få royalties varje gång deras konstverk säljs vidare, för alltid, tack vare blockkedjans s.k. smart contracts. För att inte nämna att ägande och copyright decentraliseras på ett säkert, vattentätt sätt – förutsatt att blockkedje-teknologin faktiskt blir mainstream.
Med en post-digital konst- och musikbransch törstande efter intäkter samt en ekonomi spänd av inflation och sociopolitiska kriser, kan det kännas svårt att avgöra om NFTs verkligen är en räddning för konstnärer eller en kapitalistisk detour. Teknologin bakom NFTs har potentialen att hjälpa en generation artister uppväxta med streaming och pirating, genom att bli en given del av distributionen – men hypen kan också kännas som en poänglös, dystopisk flex för hyperrika som inte vet bättre än att slösa sin rikedom på vad som enligt vissa bara är glorifierade JPEG-filer. På toppen av allt är blockkedjan ganska dålig för miljön.
Känns det komplicerat? Du är inte ensam. Modern konst och blockchains potential åsido, är musikbranschen den delen av den kreativa industrin som kanske är i allra mest behov av en strukturell refresh. Diskussioner om ägande, skivbolag, royalties och intäkter från streaming är hetare än någonsin, och det finns de som tror att blockchain faktiskt kan svepa in här och göra nytta. För att få klarhet om hur kryptovalutor, blockchains och NFTs fungerar i musikvärlden har vi intervjuat Zeptagrams medgrundare och VD Christina Löwenström, samt låtskrivarna Andre Lindal och Anthony Preston som bolaget startat ett samarbete med.
Zeptagram har skapat en plattform där fans kan köpa låtskrivares rättigheter i form av NFTs. De erbjuder en egen valuta, Zeptacoin, och använder blockkedjan Telos som är betydligt mindre ekologiskt påfrestande än andra blockkedjor. Företagets största samarbete hittills har varit med just med Anthony och Andre, som jobbat med bland andra Britney Spears, Justin Bieber och will.i.am.
Kul att äntligen få prata med dig, Christina! Först och främst, varför har kryptovalutor blivit så hypade, enligt dig?
Christina (C): Först och främst insåg man efter den finansiella kraschen 2008-2009 att det ekonomiska systemet var väldigt sårbart. Då började intresset för att decentralisera ekonomin, och det var där Bitcoin började. Vi jobbar inte med Bitcoin, utan med blockchain, som är infrastrukturen under Bitcoin. Sedan dess har det vuxit och börjat användas mer och mer. Ett stort problem just nu är det kräver så mycket energi att skapa kryptovalutor. När vi byggde Zeptagram byggde vi redan med någonting som kallas för tredje generationens blockchain, så våra 50 miljoner egna coins är redan färdigskapade. Därför ger de en billig, snabb och miljövänlig transaktion utan att konsumera för mycket energi.
– Infrastrukturen blockchain har sedan visat sig ha otroligt många användningsområden. Vi var en del av musikbranschen, och vi började titta på den intellektuella rätten att äga musik, och huruvida det fanns ett intresse för att köpa musikrättigheter. Frågan vi ställde oss var hur flera människor kunde äga små bitar av samma rättighet, på ett decentraliserat och transparent sätt. Det var precis det blockchain kunde erbjuda, för det är precis det blockchain gör: skapar en säkerhet och en transparens för ägande.
Varför behöver vi blockchain?
C: Vi behöver blockchain för att det finns väldigt många situationer i vårt samhälle där man kräver att någon litar på någon. Blockchain skapar transparens och säkerhet exempelvis i transaktioner eller när vi röstar. Valfusk går inte på blockchain – för alla kan se vad som hänt då informationen är tillgänglig för alla hela tiden.
Var kommer Zeptacoin in i blockkedje-teknologin?
C: Zeptacoin är egentligen vår energi som vi använder för att driva Zeptagram. Zeptacoin är ju en Telos-coin, skulle man kunna säga, då den ligger på Telos. Det är den interna valutan vi använder på plattformen för att köpa och sälja rättigheterna.
Vad tror du om framtiden för kryptovalutor?
C: Jag tror att de är här för att stanna. När jag började med krypto och blockchain 2016, var det absolut ingen som ens kunde inbilla sig att banker skulle hålla på med krypto. Men jag insåg att bankerna, och andra företag, skulle kunna dra nytta av att använda en valuta som Zeptagram för att transaktionerna är så billiga, och det går så fort. Så krypto är här för att stanna. Sedan om det är centralbankerna som kommer ha det, eller om de blir decentraliserade eller att det blir en blandning av båda, det kommer politiken bestämma.
Jag frågar Christina om hon kan förklara skillnaden mellan kryptovalutor och NFTs, och hon tar upp deras non-fungibility – en viktig del av akronymen. Zeptacoins är exakt likadana och går att byta ut mot varandra, medan NFTs är unika och inte går att byta ut mot varandra. En bra jämförelse som Mårten Andersson från Dom kallar oss krypto-podden gjorde var att man kan se blockkedjor som fotbollsligor, kryptovalutor som fotbollslag, och sedan NFTs som fotbollsspelarna. Jag frågar Christina om hon instämmer med denna metafor, och hon håller med om att det är en bra jämförelse.
På Zeptagram kan man alltså köpa NFTs som representerar musikrättigheter?
C: Vi kallar faktiskt våra NFTs DNFTs. På vår plattform skapar vi först en NFT, sedan gör vi en distributed NFT, för att vi skapar en miljon andelar av denna NFT. Varje andel är då fungible – sedan kan en miljon individer köpa varsin andel eller så kan två personer köpa hälften var.
Vad skulle du säga till de som påstår att NFTs inte är mer än JPEG-filer?
C: Ja, du har ju en JPEG. Men NFTs är något annat, och det är två olika legala rum. Alla har rätt till en JPEG. Men inte alla har rätt till en NFT. Om du äger en NFT, har du ett kvitto på att du äger den. När jag började med detta var en jämförelse som slog mig min sons besatthet av Pokémon-kort. Vissa av dem var ju väldigt unika, och så används de för att spela. NFTs är på samma sätt del av en större värld, med the Metaverse, och en generation som lever i sina datorspel. Som värderar ett digitalt klädesplagg i ett tv-spel mer än att ha ett fräckt klädesplagg på stan. Vi är på väg mot en digital värld, och där vi är nu är ungefär var internet var på 90-talet – så får man tänka.
”Det finns alltid två sätt att hantera utvecklingen, att vara med eller bli krossad av den, och jag tror musikbranschen har valt att vara med.”
Musikrättighets-tvisten på NFTs präglas av att värdet av rättigheterna till artisters kataloger skjutit upp i höjden sista åren. Stevie Nicks, Imagine Dragons, Neil Young är bara några av de artister som sålt rättigheterna till sina kataloger för över 100 miljoner dollar. Intresset för att som ett musikfan äga musikrättigheter är i dagsläget inte mainstream på samma vis som gemene mans intresse för att köpa aktier på exempelvis Avanza. Men med de senaste årens hype och streaming som låst upp alla tiders musik för varje kommande generation, är det kanske inte omöjligt. Att skapa distributed NFTs låter ju inte helt olikt att dela upp aktier i mindre bitar för att ge tillgång till dem för fler. Jag frågar Christina varför priset på musikrättigheter skjutit i höjden.
C: När vi började med Zeptagram var det många i musikbranschen som inte ville veta av oss, för att vi var ett hot mot det de höll på med. Men det finns alltid två sätt att hantera utvecklingen, att vara med eller bli krossad av den, och jag tror musikbranschen har valt att vara med. Det finns väldigt mycket pengar ute i samhället, och bland annat på grund av inflation vill man investera sina pengar i saker som faktiskt har värde. Och musik har ett värde. Om du har en akt som genererar royalties stabilt i sjuttio år efter skaparens död, så är det en investering som har gott om tid att lyckas. Därför är musik en bra investering, som få har gjort innan, och som musikbranschen har förstått att allt fler vill göra. Våra förhoppningar är att de som köper katalogerna på sikt vill göra dem till NFTs på Zeptagram. Oavsett om vi lyckas med det eller inte, är det dit musikbranschen är på väg, den ska decentraliseras. Pengarna från skivbolagen kommer från fansen och ju närmare du står dem, desto närmare är det pengarna.
För att få ett till perspektiv på hur musikrättigheterna skulle fungera ställer jag samma fråga till låtskrivarduon Andre Lindal och Anthony Preston, som nyligen startat ett samarbete med Zeptagram. De har båda ett gediget CV: Anthony har skrivit åt artister som David Guetta, Pitbull, Afrojack och tidigare nämnda will.i.am, och Andre med Maroon 5, Britney Spears, Kelly Clarkson, Nelly Furtado och Jennifer Lopez. Andres största hit: As Long As You Love Me med Justin Bieber. De har samarbetat i över tio år. På Zeptagram kommer man kunna köpa och sälja rättigheterna till olika låtar i form av dessa tidigare nämnda DNFTs, som på en börs. Här kan låtarna gå upp och ner i värde och man kan investera i de låträttigheter man gillar, eller tror kommer bli mer värdefulla i framtiden.
Varför har värdet på artisters kataloger skjutit i höjden senaste åren?
Anthony Preston (AP): Verkligheten är att copyright aldrig dör. Teoretiskt sett tar det oss tillbaka till den analoga eran, där folk behövde köpa skivor. Artister och kreativa kan på så sätt tjäna pengar. Det som skadar oss nu är streamingtjänsterna som majorbolagen har gjort avtal med streamingtjänsterna som tyvärr gynnar alla utom skaparna. Trendmässigt ser man låtskrivare och producenter som försöker ta del på andra sätt som kan gynna dem, och då får du denna typ av samarbete som vi har med Zeptagram. Om du vill äga en del av en Britney-låt, kör. Det finns ett relativt värde. Varför är en NFT värd miljontals dollar? För att folk vill ha det. Folk gillar det. Ha rätt artist eller låt kopplat till det så kan vad som helst hända. Tänk om Kanye West skulle släppa sin låt som en NFT alla som köper den får höra och äga. Då går han runt skivbolagen, och det gynnar honom, skaparna runt honom, och fansen.
”Kreatörer är inte emot skivbolagen. Det vi är emot är majorbolag som är emot kreatörer.”
Tror ni majorbolagen kommer förlora trovärdighet på grund av de avtal de gjort med streamingbolagen? Kan NFTs bli ett sätt att slå tillbaka?
Andre Lindal (AL): Det kan vara en del av det. Precis som Napster kan det bli ett sätt att jobba med framtidens teknologi istället för att gå emot utvecklingen.
AP: Man måste vara försiktig med vi-och-de-tänket. Kreatörer är inte emot skivbolagen. Det vi är emot är majorbolag som är emot kreatörer. Om vi kan skapa en miljö där majorbolagen måste sätta sig ned med kreatörerna och omformulera reglerna, är jag här för det. Faktum är att marknaden är så öppen just nu, med sextio tusen låtar som släpps varje dag. Det spelar ingen roll vilken konstform du pratar om, i distribution kommer det alltid finnas bottlenecks och folk som bestämmer vad som är hett och vad som inte är det. Världens bästa film som inte får någon support kommer ingen höra talas om, men en medioker film som Universal Pictures distribuerar kommer bli en av sommarens största filmer. Strukturen är inte ett problem i sig. Problemet har blivit att strukturen som skapats inte bryr sig om de kreatörer som skapade strukturen från första början. Varje modell i vår bransch bygger på att en rättighetsinnehavare ger upp sina rättigheter i utbyte mot att bolagen skapar intäkter, och i bästa fall ännu mer värde för dina rättigheter.
Anthony fortsätter:
– Nu har vi en modell där kreatörer kan distribuera sitt egna material. Vilket är intressant när du har en typ av fanbase, och du kan kombinera det med sociala medier. Vissa artister tjänar mer pengar självständigt än om de vore signade med ett majorbolag. Vilket är ett problem. Om jag kan tjäna mer pengar som en independent-artist, än med er, då finns det ett problem med hur skivbolagen fungerar idag. Med all den nya musiken blir kreatörer ersättningsbara, vilket de inte är.
Men beror det också inte på vilken typ av artist man är, och hur mycket arbete man själv kan göra utöver skapandet?
AP: Det är inte alltid fallet i den sociala medier-drivna modellen. Om Kendall Jenner eller Kanye West retweetar din låt, är du klar. Det är ett helt nytt game. Det kräver att ge och ta från båda håll, men jag tror att vi kreatörer har gett allt vi kan.
Han fortsätter:
– Musik har också blivit något av en side dish, ett verktyg för marknadsföring. Något man gör vid sidan av att vara influencer. Faktum är att folk fortfarande älskar musik. Men vem ska betala för det?
Det är intressant att höra duons perspektiv på hur musik utvecklats som produkt i den digitala eran. Att de med sina två decennier långa framgångsrika karriärer i branschen drivs av att fortfarande hålla sig på framkanten är ingenting annat än imponerande.
Ni med er erfarenhet har ju sett musikbranschen gå från CDs, till MP3s på Limewire, till streaming.
AP: Jag minns när man faktiskt behövde gå till Blockbuster vid midnatt och köpa skivan man ville ha.
AL: Jag studerade jazz länge och på biblioteket här i Oslo fanns det en fantastisk samling jazz man kunde låna. Det fanns ingen Youtube, det var analogt.
Från ett låtskrivarperspektiv, tycker ni att streaming-eran är bättre än den analoga eran?
AL: Den stora frågan är hur man får kreatörerna att också dra nytta av det. När du kan få ut allting till alla direkt utan att ta hjälp av någon, då kan man tro att det är lätt att skapa musik. Men det är inte alltid det. Så att vi får ta del av den teknologiska biten och vara del av att forma framtiden är väldigt spännande.
”Det fanns en tid där att ha tillgång till all världens musik kostade miljontals dollar. Nu finns det för alla, hela tiden, gratis.”
Hur är det att vara låtskrivare år 2022?
AP: Det fanns en tid där att ha tillgång till all världens musik kostade miljontals dollar. Nu finns det för alla, hela tiden, gratis. Musiken, och skapandet, utvecklas med teknologin. Vilket har varit problematiskt för många som oss. Låtskrivarorganisationer försöker komma ikapp för att se till att låtskrivare och kreatörer överlag har en gemenskap. Tyvärr har vi förlorat många på vägen, och därför behöver vi hjälp från tech-världen, som Christina på Zeptagram, som hjälper oss att få tillbaka folk in i branschen och engagerar skapare och kreatörer. Zeptagram kan hjälpa oss utnyttja både våra kataloger och NFTs.
AL: Jag är väldigt taggad på vart detta är på väg. Det är svårt att förklara, men det känns som att något stort är på gång. Jag är så glad över att fortfarande vara en del av musikbranschen. Det har varit tuffa år. På något sätt känns det som att en större stabilitet är påväg tillbaka. Med allt som händer i världen är det svårt att säga när exakt det kommer hända, men vi kämpar på. Vi älskar musik och det är synd att något så dumt som pengar kommer i vägen för skapandet. Men pengar är viktigt.
Innan jag lämnar er måste jag fråga vilken låt som enligt er är den mest välskrivna låten från de tio senaste åren? En låt var.
AP: För mig handlar det om vad musikens syfte är, och för mig är det hur det påverkar en. Man kan debattera över middagar vad man gillar mer, om det är instrumentation eller låtskriveri, men faktum är att över de sista åren är det endast ett fåtal låtar som verkligen påverkat och rört alla. Jag är lite partisk, för jag känner de bakom låten, men den här låten gav oss alla samma känsla, och låten är I Gotta Feeling, som är skriven av mina vänner David Guetta och will.i.am. Den fångar verkligen vad vi gör och varför vi gör det här – för att göra folk glada. Jag är extremt trött på låten, för att jag hört den en miljon gånger över hela världen, men jag är trött på den på ett bra sätt.
AL: Det finns så många låtar som jag älskar, och jag kan inte välja en… jag har favoriter. Men när jag tänker som en producent och låtskrivare, landar jag nog i Sorry av Justin Bieber. Det är en så välskriven låt. Jag kan höra den om och om igen, och varje not, texten, trummorna, slår en på ett hårt och genomtänkt sätt.
En musikbransch som fortsätter utvecklats, en NFT-hype som verkar vara här för att stanna och ett löfte om en decentraliserad musikbransch. För att förändringar ska ske krävs det att de som har makten, de ekonomiska resurserna och visionen använder sig av den. Med en inflation högre än på länge kommer intresset för investeringar av denna typ att hållas kvar – och med en musikbransch i konstant utveckling kan Zeptagram, och NFTs, vara intressant för kreatörer på alla nivåer. Att en generation som växt upp med allt ett klick bort söker dig till digitala ägodelar för att hitta betydelse i metaverse borde inte vara en överraskning för någon. Förhoppningsvis försvinner inte löftet om NFTs användningsområden i den brutala hypen.
