Zoom

upsammy

Thessa Torsings debutalbum under smeknamnet upsammy är ett album som känns naturnära, även om det är fullspäckat med teknisk extravagans och artificiella ljud som snarare hör till en superteknologisk rymdcivilisation. Den holländska producentens fullängdare Zoom, som släpps via Dekmantel, kommer efter flera dansgolvsämnade EP:er och singlar, och visar att Torsing är lika bekväm med att skapa introspektionsmusik som hon är med att sätta igång svettiga ravefester.

Growing Out of the Plastic Box beskriver albumets riktning bäst – de flytande melodierna från klockslagsinstrumenten dansar runt de knivvassa slagverkselementen, och den skapade kontrasten griper lyssnaren lagom hårt genom låtens fyra minuter. Torsing har haft en grej för att blanda avancerade taktslag med desorienterande syntar och sköra, mjuka naturljud ända sedan sin första EP, Another Place. På så sätt har hon skapat oxymoroner i låtform, och det tillvägagångssättet hittas över hela Zoom: ena halvan av ljudelementen på It Drips, till exempel, låter som att gå på överväxel, samtidigt som den andra nästan betraktar den på ett säkert avstånd, med allt lugn i världen. På samma sätt kan låtarna In a Shade, Extra Warm och Reality Paces the Platform beskrivas.

På Zoom finns dessutom låtar som väljer en sinnesstämning och håller i den hela vägen ut. Subsoil låter som en ångestattack med syntar som regnar ner på lyssnaren, medan Echo Boomed och Overflowing präglas av ett lugn och en livslust som genomsyrar deras arrangemang. Zoom är ett album av kontraster, och det är en samling IDM-låtar som lyckas blanda två motsatta sinnesstämningar i en underlig, men förvånansvärt funktionell, juxtaposition.

Även om Zoom är bra på att blanda det bästa av båda världarna som upsammy har utforskat, blir det inte ett kontemplativt album som Torsing kanske önskat. Albumet handlar om att stanna upp, se obeständigheten i livet, och uppskatta saker som de är, hur länge de än varar. Isbiten på albumomslaget är en hint om detta. Därför känns de hårdare, mörkare spåren på Zoom en aning felplacerade på albumet, även om de är jättebra i sig själva.

Torsings projekt upsammy har lyckats gå från DJ-båset till det mer abstrakta och beundrande. På Zoom bjuder hon till att beundra de flyktiga stunderna i vardagen, och även om hon inte lyckas sätta igång lyssnarens existentiella tankar på varje låt – det vill säga, även om albumet inte är helt i linje med den visionen som det utlovar – så är hon mer än kapabel nog att göra ett minnesvärt IDM-album med flera stunder av briljans under dess 44 minuter.