En svamp med Brie Larsons röst försökte rekrytera mig till sin sekt
Tänk dig detta: ett överproducerat återskapande av jordens och allt livs födelse med inspirerande musik i bakgrunden. Samtidigt som du ser detta hör du en röst säga saker som ” Vi förde liv till jorden”, ”Vi är uppståndelse, fördömelse, förnyelse” och ”Vi finns vare sig du tror på oss eller inte”. En karismatisk ledare kommer senare och berättar om en livsomvälvande upplevelse som fick honom att praktiskt taget tro på en form av gud och sprida dess budskap. Ibland kommer bilder av hans följare som alla verkar trivas otroligt mycket i hans närhet och tar in hans varje ord. En del vetenskap som ska rättfärdiga det som sägs tas upp, men så grundligt att det är mer på en ”trust me bro”-nivå än att egentligen förklara någonting alls. Allting slutar också med att tittaren uppmuntras att ”Gå med i rörelsen i dag”.
Det här låter kanske som att det ska vara någon slags reklam för scientologin eller mormonismen. Sekterna med stort S. De har dock ingenting med saken att göra. Faktum är att det inte handlar om någon vida erkänd sekt alls och det är det som gör hela upplevelsen så fascinerande. Nej nej, ingen inblandad i detta skulle säga att det fanns någonting religiöst inblandat och absolut inte att det skulle vara någon sekt. Det är däremot en värld av ständig återfödelse, ett oändligt nätverk och att överlämnas till det universella medvetandet. Det här är Netflixdokumentären Storslagna svampar som på i det närmaste propagandavis sprider mykologen Paul Stamets svamp-gospel. Och just det – allting i det förra stycket rör svampar.
Svampar som ibland får sin röst hörd genom att Brie Larson spelar dem. Tänk dig att David Attenborough i sina naturdokumentärer istället för att bara berätta om, till exempel, flamingos istället mitt i allt skulle låtsas vara alla flamingos och säga saker som ”Vi är miljarder år av visdom” och det är ungefär vad hennes mycket sporadiska bidrag till filmen är. Korta scener som slängs in här och där när det blir för mycket pseudovetenskap från Paul och hans vänner. ”Människan utvecklades snabbare tack vare att ha ätit psykedelisk svamp? Svampsläktet ärvde jorden när kometen slog ner och utrotade dinosaurierna? Vänta lite h- åh wow, vilka häftiga scener av svampar som växer” och med Brie Larsons ethos på det. Visserligen är hon kanske inte mest känd för att föra svampens talan, men hon är samtidigt nog erkänd och respekterad inom sitt eget fält för att stärka filmens trovärdighet. Inte kan väl någon som hon – som utanför sin skådespelarkarriär är så pass politiskt aktiv – medverka i någonting som inte är sanningsenligt?
Samtidigt hade det hela självklart kunnat vara värre. Som sekt betraktad visar filmen övervägande personer som gillar att bli höga och genom detta kanske fått lite väl storslagna upplevelser, snarare än några opportunister som vill tjäna på svaga själars psyken. Visserligen är den kanske väl så okritisk i sin syn på alternativ medicinering, men det hade kunnat vara värre. Det är inte som att folk uppmuntras ge upp sina pengar för dess sak. Eller?
Nej, det gör den inte. Men även jo, det gör den visst. Den här ”gå med i rörelsen i dag”-uppmaningen syftar på att gå in på filmens hemsida och köpa merch samt, framför allt, leda en till det onlinesända globala toppmötet gällande svamp. Det här marknadsförs som gratis, men på sin egen hemsida är det väldigt tydligt att den som vill ha den kompletta upplevelsen måste betala. Pengarna går till denna svamprörelse, men vad det riktigt innebär mer konkret är oklart.
Jag såg Storslagna svampar för att jag ville se en väldigt nischad dokumentär om någonting jag hade dålig koll på. Jag lämnar med en märklig känsla av att någon försökt rekrytera mig. ”Har du hört de goda nyheterna Jesper? Svampen kan lösa alla våra problem”, får jag sagt till mig om och om igen över 80 minuter, men jag blir tyvärr aldrig troende. Självklart kommer jag få ångra det när svamparna tar över världen (igen?) och känner av i mycelnätverket att jag aldrig stod på deras sida, men det är en strid för en annan dag.