Frihet och normer krockar i Teori om en underkastelse

I Hanna Nordenhöks översättning av den argentinske författaren och skådespelerskan Camila Sosa Villadas roman Teori om en underkastelse, möter vi en värld där frihet och normer ständigt kolliderar. Berättelsen vävs ihop i en melankolisk skildring av den inre och yttre kampen för att existera bortom förväntningarna.


Camila Sosa Villada fick sitt litterära genombrott 2019 med novellsamlingen Nattdjur, och sedan dess har hon genom sitt författarskap fortsatt att utforska existensen utifrån olika travestis. En komplex term från latinamerika som inte har någon direkt svensk motsvarighet, men som används för att beskriva transkvinnor i Nordenhöks översättning. Genom att behålla termen travesti bevaras en del av romanens ursprungliga komplexitet både språkligt och identitetsmässigt.

Sosa Villadas roman är en del av en pågående kulturell diskussion, särskilt i Nord- och Sydamerika, där teman som könskorrigering, könsidentitet och könsdysfori är högaktuella. I samma anda har filmen Emilia Pérez nyligen haft biopremiär i Sverige. Även där speglar filmen denna globala debatt, genom att belysa transpersoners och gender non-conforming individers kamp för att förstå och uttrycka sina identiteter. 

”Det är en existens där identiteten alltid är under förhandling, där kärlek och förlust, smärta och styrka, står i ständig kontrast till varandra”

I Teori om en underkastelse möter vi en namnlös huvudkaraktär, en transkvinna och skådespelerska. Hon lever i en verklighet där inga roller varar för evigt och där varje gest bär på både befrielse och förnedring. Det är en existens där identiteten alltid är under förhandling, där kärlek och förlust, smärta och styrka, står i ständig kontrast till varandra. 

Skådespelerskan har tagit avstånd från sitt förflutna som prostituerad och blivit en framgångsrik, respekterad kvinna på scenen. Men bakom den yttre framgången döljer sig en annan fångenskap. Livet som hustru och mamma i ett äktenskap. Där lever hon med sin make, en advokat och de försöker navigera i en relation präglad av osäkerhet och maktspel. Deras förhållande, som från början verkar ge en frihet bortom samhällets normer, avslöjar sig i stället som en annan form av begränsning och den yttre friheten återspeglar inte den inre verkligheten.

Teori om en underkastelse är inte bara en roman om könsidentitet och sexualitet, utan en skarp och ibland plågsam utforskning av den mänskliga längtan efter frihet och det höga pris vi betalar för att försöka frigöra oss från de roller vi tvingas spela. 

Skådespelerskan söker hela tiden efter sätt att vara sann mot sig själv, men varje försök att bryta sig loss från samhällets förväntningar möts av både personliga och sociala hinder. Detta gäller även hennes relation till sin son, en HIV-positiv pojke. En relation som uttrycker känslomässig intimitet i ett liv präglat av smärtsamma relationer.

Romanen ställer den existentiella frågan som berör oss alla: Vad betyder det att vara fri när världen kontant definierar oss? Kärleken – något som konstant driver oss framåt blir både en källa till hopp och förtvivlan när vi försöker nå den på villkor som vi inte själva kan styra. I Teori om en underkastelse möts paradoxala känslor i ett drama som både berör och utmanar.

Camila Sosa Villada ger oss en roman som inte bara handlar om att vara trans, queer eller homosexuell, den handlar om att vara människa i en värld där alla tvingas leva inom de ramar som samhället sätter upp för oss. Genom sin intensiva skildring av mänsklig kamp, både mot omvärlden och sig själv, skapar Sosa Villada en berättelse som inte bara utmanar normer, utan även den egna förståelsen av vem vi är och varför vi gör det vi gör.