Nyordslistan 2022 – en deppig påminnelse från Språkrådet
Det är alltid lika kul, nästan lite pirrigt och under de senaste åren desto mer deppigt att klicka sig in på nyordslistan som sammanfattar det gångna året. Efter att pandemin i två år satt märkbara spår och traumatiserat även vårt ordförråd trodde man att deppigheterna var över och festen kunde börja på riktigt men även 2022 års ordlista är en ”sorgens lista” av de putinpriser och permakriser som drabbat vårt mellanmjölkiga land Sverige.
De som fått äran att kika lite extra på vilka ord som tangerat runt i medierna och genomsyrat de livliga TV-debatterna är Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen, Isof. Och en sak är säker, ordlistan är deppigheternas deppighet 2.0 och skulle kunna fungera som psalmsång vid en begravning inläst av vilken sorgsen röst som helst. Låt oss här få ett litet smakprov av psalmen och ett avbrott i den epadunk som klättrat sig allt högre upp på Spotify-topplistorna och överröstat alla röster.
Den 35 ords långa listan har onekligen tre huvudteman: kriget, inflationen och klimatet, och kanske är det också så vi bör minnas det här året? Det går inte att undgå det ofattbara som skett och fortfarande sker, och kriget var under 2022 en mardröm till realitet insprängd i allt vi tog oss an. På hyllan i vår närmaste ICA-butik var putinpriserna lika höga som Mount Everest och det tisslades och tasslades om en så kallad smygflation där priserna höjts mer än nödvändigt. Autokratiseringen, det vill säga Rysslands invasion av Ukraina i ett försök att ersätta landet med en hätsk ledare med enväldig makt, är tyvärr boven bakom många ord och uttryck på allas våra läppar framöver. Matfattigdom, energikrig och kamikazedrönare (en flygfarkost lastad med sprängmedel), är ännu en obehaglig påminnelse om samtidens tid och den värld vi lever i, vårt nu som är nu.
Trots ett spänt valår, där Ulf Kristerssons vader och Ebba Buschs falukorvsviftning synts och spridits på sociala medier är det ytterst få ord som faktiskt berör politik. Jag hade hoppats på att Agendas partiledardebatter på SVT skulle ge upphov till ett och annat ord som beskriver den sandlådelek politikerna ännu en gång håller på med, men de verkar (tro det eller ej) hållit sig någorlunda bra till sitt uppstyltade manus och inte skapat särskilt kreativa och nytänkande ord – synd för Busch och hennes falukorv som nog mer än gärna hade sett sig som upphovsman till ett nytt valord att posera med på framtida valkampanjer som ”make falukorv prisvärd again”.
Valförnekare och falsk majoritet fanns visserligen med på listan. USA:s mellanårsval och det faktum att republikanska grupper gått ihop för att vägra erkänna demokraternas seger i senaten visar ännu en gång på Trumps märkliga konspirationsteorier och den förnekande diskursen. Nej Trump, mellanårsvalet var inte stulet. Tyvärr. Jag undrar hur länge det är möjligt att upprätthålla något så absurt som han gjort sedan 2020, mänskligheten har blivit bra mycket dummare under de år som gått och 2022 var heller inget undantag.
Låt oss prata om vår gemensamma ångest, klimatkrisen. De hungerstenar som låg under vattnet blev under året som gått alltmer synliga på grund av värmen. En omdebatterad fråga på Twitter var: varför spökflyger flygbolag? Eller, varför avkarboniserar vi inte samhället? Med andra ord, så att även ni läsare förstår, varför flyga utan passagerare och varför inte ställa om och övergå till ett samhälle utan fossila bränslen? Mycket talar för att Greta Thunberg varit med i utformandet av den här listan med ord som klimatskadestånd och klimatbiljett. Jag känner dock att vi borde kommit längre, vissa ord tillhörande klimatet är ord som är sent uppe på agendan och som borde fått sitt genomslag mycket tidigare. Att avkarbonisera må vara ett nyord men det har förespråkats om det förut i andra former trots att något aldrig gjorts. Under 2022 fick i alla fall klimatet utrymme, på en nyordslista eller i ett politikerbeslut är en annan sak att diskutera.
Inget 2022 utan populärkultur och nöje, för trots mörka och trista stunder sägs det vara kulturen som enat oss, i alla fall om vi lyssnar till Språkrådet. Barbiecore, som är en ”estetik inspirerad av Barbiedockor” med knallrosa, glittrande kläder var tydligen modebranschens hetaste trend i somras. Jag må ha varit blind och döv och levt under en sten, men jag har ärligt talat inte hört talas om det här med barbiecore – vad är egentligen grejen? Varför vill man se ut som en stylad docka? Räcker det inte med att ta något halvbra plagg från Mello som svenska folket känner igen?
Mitt Googlesökande på barbiecore leder mig in på färgstarka, neonrosa kläder där tjejer poserar som om de vore självaste Barbie. Tydligen har ordet fått en hashtag på TikTok, #barbiecore, med miljontals visningar – se där, se där, en lär sig något nytt varje dag. Kommer även en film nästa sommar med titeln Barbie, så kanske var det lika bra att mynta barbiecore nu så att folk i lugn och ro hinner lära sig betydelsen av det något konstiga, något komiska ordet, för TikTok-trenden verkar ännu inte dött ut.
Personligen tycker jag att väntesorg var ett väldigt behövande och fint uttryck som fyller det tomrum många känt. Det är sorgen som uppstår inför den kommande förlusten av en närstående, från det att sjukdomen inte längre går att bota till dagen då personens hjärta slutat slå. Vad gör man? Vad känner man? Danskan hade förra året med ventesorg i sin lista, och att det nu återfinns i den svenska är ingen slump. Ordet är vackert och ömt och det blir alldeles påtagligt, för ingenting är finare och bättre att ha än att kunna sätta ord på sina känslor – det som annars är svårt och komplicerat och bara blir så fel ibland, ganska ofta, hela tiden.
Nyorden 2022 var i sin helhet en deppig psalm till lista med en massa permakriser utan slut, samtidigt är det verkligheten som skildrats och inte en Disneyvärld där folk levde lyckliga i alla sina dagar. Vi får helt enkelt hoppas på bättre ord nästa år. Om inte, är det dags att börja skapa egna med en hashtag på TikTok, för kan barbiecore så kan vi. Jag tvivlar på annat.
Text: Hanna Lindberg
