Simeon: ”Sorg ger bättre självinsikt”
Den svenska musikscenen har enbart sparsamt exponerats för R&B, och det är inte förrän nyligen som den erkänts bortom sin systergenre hiphop i musikgalan Grammis, som i år adderade kategorin “Årets Soul/R&B”. Bristen på utrymme för genren står inte i proportion till Sveriges fantastiska R&B-talanger, bland dem artisten Simeon. Det krävs inte mer än en snabb titt genom hans konton på sociala medier för att inse att han inte bara sjunger rythm and blues; han blöder den också.
Jag ringer upp Simeon en torsdagseftermiddag när klockan visar strax över 17.00. Han befinner sig i studion och har precis ätit lunch. När jag påpekar den sena lunchen kontrar han med att det inte finns någon tidsuppfattning i studion – man tar lunchen när den kommer.
Simeon berättar att hans musikaliska uppvaknande skedde när han som 11-åring hängde med sin äldsta bror till en studio i Tensta. Han erkänner att han vid den tiden inte hade någon förståelse för musik, men att han visste att han gillade att sjunga.
– Att se människor jobba i studion och skapa musik väckte något inom mig. Hela tanken med att min bror tog mig och mina bröder dit var att han inte ville att vi skulle hålla på med något annat, hamna fel. Det skulle bli en familjegrej… Vi gick dit på fredagar, hade roligt, gjorde musik! Min näst äldsta bror höll på med rap, och min äldsta bror agerade alltid ledare, som manager.
Vad för typ av musik var det du gjorde då?
– Under den tiden visste jag inte hur man gjorde musik. Min bror var alltid, såhära, “jag rappar, du kommer in på refrängen”. Jag började ta inspiration från honom. Först var det inte så mycket melodier och sång, jag började faktiskt med rap!
En av Simeons största inspirationer inom hiphop under uppväxten var Lundartisten Jason Diakité, också känd som Timbuktu. Han berättar skämtsamt om att den första svenska raptexten han skrev var på skånska, trots faktumet att han är från Stockholm. Som tidig inspiration nämner han även Newkid och låten Jag gråter bara i regnet.
Simeon bytte riktning från hiphop till R&B så fort han insåg att han kunde manipulera sin röst till att waila, glida på noterna. Han förklarar att han alltid haft R&B i sitt blod, och illustrerar detta med en anekdot hans mamma återberättat för honom; att han som liten blev lugn så fort hans mamma spelade en gammal R&B-skiva.
Fanns det någon specifik låt som fick dig att känna “sån här musik vill jag göra”?
– Jag vet inte… Det händer rätt så mycket att man hittar en fet artist och vill testa att göra som den. Men R&B allmänt får mig att känna så, när jag fick höra Bed av J.Holiday, eller typ Michael Jackson. Det är en blandning av många artister!
När jag frågar Simeon vilken era inom R&B som är hans favorit tvekar han inte en sekund innan han svarar. För honom är svaret solklart det sena 90-talet till tidiga 00-talet. Genren var som bäst då, och han för resonemanget att han uppskattar rörelsen som kom med musiken; när det inte längre var fel för män att visa känslor, “sjunga och gråta i regnet” som han uttrycker det.
Känner du att du är född i fel era?
– Hundratio procent! Kan man lägga hundrafemtio procent också, eller?
Simeons karisma och genuina koppling till genren får en lätt att glömma att han är blott 19 år gammal och yngre än majoriteten av musiken han refererar till.
Hur var det att gå i skolan och göra musik samtidigt?
– Det var enklare än vad jag trodde. Min bror och mamma sa alltid att jag skulle prioritera det viktigaste först och låta annat komma efter. Det blev enklare med det. Det var skolan och musik, ingenting annat. Det var det som fick mig att hålla mig fokuserad. Jag var alltid borta, gjorde inga fel eller fladdrade bort.
Simeons tillgivenhet till musiken kom dock inte utan uppoffringar. Han upplevde att delar av hans liv behövdes bortprioriteras för att göra plats åt musiken, då all fritid spenderades i studion hade han knappt tid att umgås med vänner eller utveckla relationer i allmänhet.
Det som får Simeons hjärta att bulta för musiken, mer specifikt R&B:n, är själva känslan som genren utstrålar. Han förklarar musiken som att man känner att artisterna menar det de sjunger om; att det bildas rysningar av låtarna för att de sjunger med så mycket passion och feeling. Simeon beskriver sig som en känslig person, och förklarar att R&B-låtar träffar hans ömma punkt. Enligt honom leder sårbarhet till de bästa låtarna.
– Det fanns en period i mitt liv där jag mådde väldigt dåligt, och under den tiden så fick det mig att förstå att självinsikt är väldigt viktigt. Förut hade jag ingen självinsikt alls. Man måste ju förstå sig själv innan man kan förstå andra. Jag kände mig tvungen att ta tag i saker under den perioden. I was a mess. Jag visste inte vad jag skulle göra mig mitt liv. Jag hade typ ont i hjärtat.
Simeon uttrycker vikten i att hitta det fina i sig själv så att man inte fastnar i det dåliga. Han utvecklar:
– Man måste tänka och förstå att livet är inte guld och glimmer. Det är helt okej att må dåligt, men att det inte ska hålla en nere. Det finns stunder där man står ensam och måste ta itu med saker. När jag är som mest sårbar ser jag det som en öppning till nya dörrar djupare in i mig själv. Sorg ger bättre självinsikt. Man inser att man har brister, men också väldigt mycket positivt. Det är under sådana stunder som jag får mest inspiration till att skriva, för då får jag ut allt.
”När jag är som mest sårbar ser jag det som en öppning till nya dörrar djupare in i mig själv. Sorg ger bättre självinsikt”
R&B som genre fokuserar stundtals på ämnet kärlek; olycklig som lycklig. Simeon ser däremot inget hinder i att släppa musik som kan uppfattas som tyngre eller personlig i den formen, för honom gäller det bara att hitta rätt timing.
– Det finns alltid plats för djupare musik. Alla är människor, och alla vill höra musik som når de och hör dem… Det finns en period i ens artisteri där man måste göra låtar som är gladare och når ut till fler personer. Efter att du nått ut till fler personer så kan du fokusera mer på en grupp av människor som du vill ha som fans.
Har du låtar i arkivet som du väntar med att släppa?
– Ja, det är många låtar jag skrivit som jag väntar att släppa som jag personligen älskar och som jag tycker är starkast. Jag vill att fansen ska höra de och känna känslan.
Simeon berättar att hans singel Nästa jul var en sådant projekt som han och hela hans team visste skulle nå ut till människor och uppskattas. Han minns en tjej från Norge som delade låten på sina sociala medier och uttryckte sin uppskattning för låten, då den fick henne att känna sig mindre ensam. Simeon förklarar att det är sådana låtar han hoppas på att släppa mer av i framtiden.
Konversationen skiftar fokus från Nästa jul till ett senare projekt som Simeon tagit del av, nämligen hiphop-pinjonären ISONs återkomst med den mäktiga EP:n Tronen. Simeon erkänner att han blev chockad när han fick höra att ISON personligen hade ringt hans manager Pato Pooh och bett om att ha med Simeon på spåret Tronen.
Hur gick processen till?
– Ouf, den var så snabb! Om jag ska vara ärlig tog det kanske femton, tjugo minuter. Producenten Wahib var med och satte in dessa extra stämmor som fick en att känna sig stor, som att man satt på en tron liksom.
Tog du med dig några lärdomar av att jobba med en OG inom svensk hiphop?
– Jag har alltid haft Pato vid min sida. Jag har alltid lärt mig mycket från honom. När Tronen kom kände jag mig ändå redo att hoppa in och lägga min refräng. Pato är ändå one of the OGs. Han har alltid varit min mentor som har tagit mig under sin vinge, så jag har alltid varit redo för allting som kommer.
Vi diskuterar Simeons drömcollabs och jag ber honom tänka stort. Han nämner bland annat världskändisarna Frank Ocean, Brent Faiyaz och Drake. Han förklarar också att han i en drömvärld hade velat skapa musik med Michael Jackson.
– Det är bara någonting med Michaels aura. När jag föddes var han kungen, när han dog var han var fortfarande kungen! Jag fick se hans liv framför mig, och det var så fint. Alla hans låtar från Of The Walls är bangers. Han missar inte! Att gå från en genre och sedan influera så många artister i andra genrer är helt sjukt. Jag är mållös, han är för bra!
Din diskografi består helt av singlar för tillfället. Kan vi vänta oss ett album, eller åtminstone en EP, inom en snar framtid?
– Just nu försöker jag bara få ut så bra låtar som möjligt. Med tiden kommer ett album eller en EP. Jag vill släppa ett projekt när det känns rätt; jag kan inte säga när, men om allt går som planerat kommer ett album snart. Snart kan vara när som helst!
Jag frågar honom vart han vill vara om fem år. Längst upp på hans livsplaner platsar att vara glad och stolt över sig själv. Han uttrycker det som att om han jobbar på sig själv och på att bli bättre som människa kommer allt annat följa med. Allra mest önskar han att ta hand om sin familj.
Simeon avslöjar slutligen att han och teamet håller på att skapa fantastisk – i hans ord magisk – musik. Han erkänner att det är glest mellan släppen, men konstaterar att den som väntar länge väntar på kvalitet.
Simeon gästar Lucas Sunday på singeln Faller som släpps idag, den 21:a maj.
